Var tionde riksdagsmotion skriven med AI-hjälp – ingen har talat om det

Chattbotarna har flyttat in i den svenska politiken, och de gör det utan att nämnas i papperen. Andelen riksdagsmotioner med spår av AI-hjälp har på fyra år gått från ett fåtal till omkring en tiondel, enligt en studie från Chalmers tekniska högskola och Edinburgh Napier University som Svenska Dagbladet och Aftonbladet rapporterar om.

Det senaste riksdagsåret rör det sig om cirka 300 motioner där minst ett stycke bedöms vara skrivet med AI-hjälp. I ingen av dem står det något om att AI varit inblandad.

Tystnaden är poängen

Forskarna bakom studien är noga med att påpeka att det inte är själva användningen de vänder sig mot, utan att den sker i det tysta.

Det som är anmärkningsvärt är inte främst att fler och fler politiker verkar använda AI, utan att ingen meddelar att de använder AI

Så säger Mattias Wahde, professor vid Chalmers, till Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Hans kollega Minerva Suvanto, doktorand vid Chalmers, fyller i:

Vi kan ju se att AI-verktyg blivit allt mer populära. Men vår poäng är inte användandet av AI i sig, utan bristen på transparens

Suvanto pekar på att frågan spelar roll för väljarna, och hänvisar bland annat till mätningar från SOM-institutet i Göteborg. Att skriva ut om AI använts eller inte är enligt henne en del av att använda verktygen ansvarsfullt.

Egna detektorer, tränade på tusentals motioner

För att hitta AI-innehållet byggde de två forskargrupperna egna detektorer, en för svenska och en för engelska, och tränade dem på tusentals politiska motioner i Sverige och Storbritannien.

Några tydliga skillnader mellan länderna syns inte, och inte heller mellan partierna. Tystnaden om AI-användningen var genomgående, enligt Suvanto. Hon påpekar samtidigt att detektorerna inte kan avgöra hur mycket hjälp politikerna tagit – om en hel text skrivits av en chattbot eller om verktyget bara har putsat grammatiken. Just därför, menar hon, finns det en poäng med att upplysa om AI-användningen i slutet av motionen.

Rekommendationerna finns redan

Att parlament bör vara öppna om sin AI-användning är ingen ny tanke. Interparlamentariska unionen, IPU, har tagit fram riktlinjer för AI i parlament där öppenhet är en av grundprinciperna: den som läser ett dokument ska kunna se när och hur AI varit med i arbetet, och AI-assisterade dokument bör märkas med vilket verktyg som använts. Riktlinjerna är rekommendationer, inte krav.

Sverige är inte heller unikt. Washington Post beskrev i en genomgång i somras hur ledamöter och medarbetare i den amerikanska kongressen använder chattbotar för att skriva tal och pressmeddelanden, sortera väljarpost och förbereda utfrågningar, med regler som är få, otydliga och sällan tillämpade. Nyhetssajten New York Focus har på liknande sätt granskat debattartiklar som publicerats i folkvaldas namn i delstaten New York, och fått nio politiker att medge att AI varit med när texterna skrevs. Inte heller där stod det något om saken i texterna.

Mönstret är alltså detsamma på båda sidor Atlanten: verktygen används, och läsaren får inte veta det.