USA och Danmark överens om Grönland efter Trumps annekteringshot

Beskedet kom på fredagen, först från Trump själv i ett inlägg på sin egen plattform Truth Social. Där skrev han att USA ingått ett avtal med Kongeriget Danmark och Grönland som ger amerikanerna permanent kontroll över säkerheten "och alla andra behov" på ön, och att landet för alltid ska kunna göra det som krävs för att försvara Grönland. Han tillade att inget fientligt land i framtiden får ha baser eller militär närvaro på Grönland, eller göra känsliga investeringar där, utan skriftligt godkännande från USA, rapporterar BBC.

Enligt BBC sade Trump också att avtalet inte kostar USA något. Han uppgav samtidigt att arbetet med att bygga ut den amerikanska militära närvaron på ön inleds omedelbart, enligt Deutsche Welle och Al Jazeera.

Köpenhamn och Nuuk betonar suveräniteten

De danska och grönländska regeringarna lade tyngdpunkten någon annanstans. I ett gemensamt uttalande sade Danmarks statsminister Mette Frederiksen att hon är glad över utsikterna till ett bra avtal för alla tre parter, och att uppgörelsen stärker den gemensamma säkerheten i Arktis och Nordatlanten samtidigt som den erkänner rikets suveränitet och territoriella integritet och det grönländska folkets rätt till självbestämmande, enligt BBC.

Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen sade att avtalet stärker säkerheten för Grönland, Danmark, USA och den västliga alliansen, och att det erkänner Grönlands intressen och öns plats i det internationella samarbetet. Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen skrev på sociala medier att en lång period av osäkerhet förhoppningsvis ersätts av ett bindande avtal, rapporterar Al Jazeera.

Avtalstexten har inte offentliggjorts. Enligt det gemensamma uttalandet krävs dessutom behandling i parlamenten i både Köpenhamn och Nuuk innan avtalet kan träda i kraft.

Det här sägs avtalet innehålla

En tjänsteman vid det amerikanska utrikesdepartementet har beskrivit delar av innehållet för BBC utan att gå in på detaljer. Enligt uppgifterna får USA permanent tillträde, basrättigheter och rätt till överflygningar, och kan ensidigt bygga nya militära anläggningar utan godkännande från Danmark eller Grönland. Avtalet ska också förbjuda länder utanför Nato att bygga baser på ön och hindra fientliga stater från investeringar i känsliga sektorer, med Ryssland och Kina särskilt utpekade. Enligt samma tjänsteman ska avtalet gälla även om Grönland i framtiden blir självständigt.

USA:s utrikesminister Marco Rubio kallade uppgörelsen ett historiskt avtal och en stor vinst för USA, och sade att den permanent och fullständigt löser de amerikanska säkerhetsbekymren kring Grönland. Natos talesperson välkomnade avtalet och sade att det bidrar till säkerhet, stabilitet och samarbete i regionen.

Skepsis kvar på Grönland

Alla är inte lugnade. Den grönländska politikern Naaja Nathanielsen skrev på sociala medier att det är en nyhet många har hoppats på, men att det är helt avgörande att avtalet bevarar rätten till självbestämmande. Den tidigare politikern Aaja Chemnitz sade till BBC att hon ser fram emot att avtalet blir klart, men att hon är skeptisk tills dess och inte har stort förtroende för Trump.

I dansk press tolkas uppgörelsen på sina håll som en tyst seger för dansk diplomati. BBC återger en rubrik i Berlingske om att Trump inte bör få veta att det är Kongeriget Danmark som vunnit, och en kommentar i Politiken om att Trump inte fick Grönland men fick ta sitt segervarv på sociala medier.

Mikkel Olesen, seniorforskare vid Dansk Institut for Internationale Studier, sade till Al Jazeera att mycket fortfarande är okänt, men att avtalet har förutsättningar att avsluta krisen utan att Danmark och Grönland förlorar suveränitet. Richard Weitz vid Nato Defense College sade till samma kanal att Trump nöjt sig med mindre än han begärt, men i praktiken fått det mesta utom formell annektering.

Ett och ett halvt år av hot

Krisen tog fart efter Trumps återkomst till Vita huset, när han krävde att Danmark skulle sälja Grönland och vägrade utesluta militärt våld mot ett Nato-land. Kraven väckte protester i Grönland och Danmark och kritik från flera Nato-länder, och Danmark och Grönland har hela tiden svarat att ön inte är till salu.

USA har samtidigt haft militär närvaro på Grönland sedan andra världskriget. Ett fördrag från 1951 ger amerikanerna vidsträckta rättigheter till baser och överflygningar, och i dag driver USA rymdbasen Pituffik i nordvästra Grönland, som används för robotvarning, robotförsvar och rymdövervakning. Under kalla krigets mest intensiva år fanns enligt Euronews 17 amerikanska anläggningar och över 10 000 soldater på ön.

Parallellt har EU försökt knyta Grönland närmare. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besökte ön tidigare i september och presenterade ett partnerskap värt 200 miljoner euro, och kommissionen har föreslagit 530 miljoner euro till Grönland i budgeten för 2028–2034, enligt Euronews.

Enligt australiska ABC, som citerar nyhetsbyråerna AP och AFP, har amerikanska, danska och grönländska tjänstemän förhandlat i månader bakom kulisserna om en lösning på Trumps säkerhetskrav.