Två Nato-skeptiker i täten i Frankrike – kan påverka samarbetet med Sverige

Det franska presidentvalet hålls först nästa år, men opinionsmätningarna har redan börjat oroa huvudstäderna i övriga Europa. Enligt Dagens Nyheter ligger två Nato-skeptiska kandidater i täten, och det väcker frågor om det samarbete kring Frankrikes kärnvapen som president Emmanuel Macron under de senaste månaderna inlett med sina allierade – bland dem Sverige.

Le Pen och Mélenchon i toppen

En mätning som publicerades i slutet av augusti visade att vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon, från La France insoumise, i flera scenarier går om de mer mittenorienterade kandidaterna och tar sig till den andra valomgången. Där skulle han möta Nationell samlings Marine Le Pen, som länge legat i topp i mätningarna. Det rapporterar Politico, som beskriver utsikten till en duell mellan de två ytterkanterna som huvudstädernas mardrömsscenario.

I det franska systemet går de två främsta kandidaterna vidare till en andra omgång, om ingen får över 50 procent av rösterna i den första. Valet hålls i april.

De två kandidaterna har inte samma hållning till Nato. Le Pen vill att Frankrike lämnar alliansens integrerade militära kommandostruktur men förblir medlem, medan Mélenchon vill att landet lämnar Nato helt. Det framgår av en genomgång på nyhetssajten Caliber.az, som bygger på Politicos uppgifter och på kommentarer från utrikespolitiska analytiker.

Därför angår det Sverige

Kopplingen till Sverige går via kärnvapnen. Macron har drivit på för ett tätare europeiskt försvarssamarbete och velat involvera allierade i den franska kärnvapenavskräckningen. Nationell samling har samtidigt varit tydlig med att partiet vill se en större fransk försvarsmakt, men på strikt franska villkor: besluten ska fattas i Paris och pengarna hamna hos franska företag, enligt Politico. Det är ett klart brott med Macrons linje.

Frankrikes kärnvapen står i dag under uteslutande fransk kontroll, och Paris deltar inte i Natos kärnvapenplaneringsgrupp. Efter brexit är Frankrike det enda kärnvapenlandet inom EU.

Sverige har varit medlem i Nato sedan den 7 mars 2024. Alliansen har i dag 32 medlemsländer. Att Frankrike står utanför den integrerade kommandostrukturen skulle inte vara något nytt: landet lämnade den 1966 under Charles de Gaulle och återvände först 2009.

Ingenting är avgjort

Det är ett år kvar till valet, och en mätning är ingen valutgång. De analytiker som Caliber.az talat med menar också att Nato skulle klara sig även utan Frankrike, men att Europas säkerhetsordning i så fall skulle förändras påtagligt – särskilt om ett franskt avståndstagande sammanfaller med en mindre amerikansk närvaro i Europa.

För svensk del är det just kärnvapenspåret som är intressant att följa. Ett samarbete som byggts upp med en fransk president kan se annorlunda ut med nästa.