Trump vill ta bort skyddet för gråvargen – ministern får 90 dagar

Dekretet skrevs under den 4 september och är en del av ett större åtgärdspaket som ska hjälpa amerikanska nötköttsproducenter. I texten sägs att boskapsuppfödarna spelar en avgörande roll både för livsmedelsförsörjningen och för det amerikanska kulturarvet.

Beslutet innebär inte något omedelbart tillstånd att skjuta vargar som ger sig på tamdjur. I stället får inrikesminister Doug Burgum tre månader på sig att bedöma om gråvargen och den mexikanska vargen uppfyller kriterierna för att strykas från listan över hotade arter, eller för att flyttas ned en nivå. Att döda en varg är i de flesta delar av USA fortfarande ett federalt brott, oavsett dekretet.

Om ministern kommer fram till att kriterierna är uppfyllda ska han och andra tjänstemän dessutom uppmana delstaterna att lätta på sina egna regler för vargjakt, rapporterar Singapore-tidningen Straits Times.

Kött, torka och pressade marginaler

Bakgrunden är rekordhöga köttpriser i USA, som drivits upp av torka och av ett parasitutbrott i besättningarna. I dekretet konstateras att den amerikanska boskapsstocken är den minsta på 75 år samtidigt som efterfrågan på nötkött ökat med tio procent på tio år, enligt BBC.

Samtidigt är många uppfödare irriterade på Trump av ett annat skäl: administrationen har lättat på restriktionerna för import av nötkött för att pressa ned priserna, vilket krympt deras marginaler ytterligare.

Det är också den kopplingen kritikerna tar fasta på. Greta Anderson, biträdande chef för Western Watersheds Project, säger till BBC att beslutet är ett stort sidospår som ska lugna en handfull uppfödare och få dem att tro att vargen är ett större hot mot dem än presidentens egen politik. Ben Greuel på Sierra Club menar enligt Straits Times att vargarna används som politisk skademinimering, och att det inte bidrar till att sänka hushållens matnota.

Naturvårdsorganisationer påpekar också att angrepp på tamdjur är ovanliga och att uppfödare redan i dag kan få ersättning – upp till hundra procent för konstaterade vargdödade djur.

Så många vargar finns det

Den mexikanska vargen återinfördes i vilt tillstånd 1998, då med fyra djur. I slutet av 2025 hade 319 individer räknats i Arizona och New Mexico. Den nuvarande återhämtningsplanen kräver ett snitt på över 320 djur fyra år i rad innan en avlistning ens kan övervägas, enligt en artikel publicerad av Yahoo News.

Hur många gråvargar som finns är mer omtvistat. BBC anger omkring 18 000 i hela USA, medan Wolf Conservation Center enligt Straits Times uppskattar antalet till cirka 7 600 i de sammanhängande delstaterna.

Claire Musser, chef för Grand Canyon Wolf Recovery Project, säger till BBC att den mexikanska vargen inte är räddad bara för att stammen vuxit, och att ett svagare federalt skydd nu sätter decennier av arbete på spel.

Har prövats i domstol förr

Frågan har gått den här vägen tidigare. Under Trumps första mandatperiod avlistades gråvargen, men inte den mer hotade mexikanska vargen. Beslutet överklagades och en federal domstol återinförde skyddet 2022. Sedan tidigt 2000-tal har mönstret upprepats flera gånger: myndigheten stryker vargen från listan, miljöorganisationer stämmer, domstolen sätter stopp.

Flera organisationer har redan signalerat att de tänker göra samma sak igen om inrikesdepartementet går vidare med Trumps dekret.

Också i Sverige har vargen länge varit ett hett ämne, med återkommande strider mellan dem som vill se en större stam och dem som vill se en mindre. Konfliktlinjerna känns igen: tamdjur och betesmarker på ena sidan, artskydd och forskning på den andra.