Trafikreglerna många missar – och som kan kosta körkortet

På trafikskolorna heter det tresekundersregeln: välj ett fast föremål vid vägkanten, och räkna att det ska gå minst tre sekunder från att bilen framför passerar det till att du gör det. Ändå är upphinnandeolyckor, alltså att ett fordon kör in i ett annat bakifrån, en av de vanligaste olyckstyperna. De senaste åren har drygt 14 procent av alla personskador i trafiken skett i sådana olyckor, enligt Transportstyrelsens statistik som Svenska Dagbladet refererar.

Avståndet är den regel som syns tydligast i skadestatistiken. Men flera av trafikens grundregler verkar leva ett undanskymt liv hos förare som tog körkortet för länge sedan.

Högerregeln gäller på fler ställen än du tror

Högerregeln innebär att du ska lämna företräde åt fordon som kommer från höger. Den gäller överallt där inget annat är bestämt – och den gäller inte bara i korsningar. Den gäller också när två fordon möts på en öppen plats, som en parkering eller ett torg, och den gäller lika mycket för cyklister och mopedister.

Att vägen du kör på är bredare eller känns mer som en huvudgata spelar ingen roll. Det gör inte heller någon skillnad att bilen från höger ska svänga in på din väg.

Undantagen är däremot ganska många: högerregeln gäller inte på huvudled, inte i cirkulationsplatser, inte i korsningar med fungerande trafikljus, inte där det står väjningsplikt eller stopplikt, inte i accelerationsfält och inte där utfartsregeln gäller – till exempel när någon kör ut från en parkeringsruta eller en bensinstation. Backar någon ut ur en parkeringsruta har du inte väjningsplikt, men det kan ändå vara klokt att räkna med att föraren inte ser dig.

Stopplikt betyder faktiskt stopp

Den regel som är lättast att slarva bort är stopplikten. Där det står en stoppskylt ska bilen stanna helt, några sekunder räcker oftast, och det gäller även när vägen är tom. Att rulla sakta fram i stället för att stanna räknas som en allvarlig överträdelse och är just en sådan miss som kan kosta körkortet.

Är det kö vid en stoppskylt måste dessutom varje bil stanna för sig vid stopplinjen. Att bara följa efter bilen framför duger inte.

Blinkandet i cirkulationsplatsen

I en cirkulationsplats har du väjningsplikt mot alla som redan befinner sig i den, och du ska köra motsols. Det som skapar mest osäkerhet är blinkandet.

En sak är alldeles klar: du ska alltid blinka höger när du lämnar cirkulationsplatsen. Det är just den blinkningen många förare glömmer, vilket gör att andra tvingas gissa.

Vänsterblinkning är däremot en gråzon. Någon tydlig regel om att blinka vänster när man ska hela vägen runt finns inte, och Transportstyrelsen har konstaterat att det inte finns några särskilda krav på att blinka vid infarten – det går ju bara att köra i en riktning. Vissa trafikskolor rekommenderar ändå vänsterblink för att visa att man fortsätter runt, medan det i andra lägen snarare förvirrar, till exempel om det kan uppfattas som att man ska byta fil.

Reglerna som sällan kommer på tal

Ytterligare ett par väjningsregler hör till dem som ofta glöms bort. Svängningsregeln säger att du inte får hindra trafiken på vägen du svänger in på, och den omfattar också gående och cyklister som korsar den vägen – även där det inte finns något övergångsställe.

Bussregeln gäller på gator med hastighetsgräns 50 kilometer i timmen eller lägre: där ska du lämna företräde åt en buss som blinkar för att köra ut från en hållplats. Vid 60 och uppåt gäller den inte.

Och så blockeringsregeln, som handlar om att planera körningen så att du inte tvingas stanna och stå i vägen i en korsning, på ett övergångsställe eller vid en cykelpassage. Den är lätt att glömma i köer – men det är i köer den behövs mest.