Sverige lägger störst andel av BNP på utbildning – men pengarna avgör inte resultaten

Hur mycket ett land satsar på skolan kan mätas på flera sätt, och rangordningen ser olika ut beroende på vilket mått man väljer. Räknat som andel av BNP toppar Sverige listan över de europeiska länder som Eurostat har siffror för, med 6,8 procent 2023. Finland, Island, Belgien och Danmark lade alla mer än 6 procent. I andra änden fanns Rumänien med knappt 3 procent och Grekland med 3,3 procent, enligt Euronews genomgång av Eurostats statistik.

Sett över tid har den offentliga utbildningsbudgeten krympt något i förhållande till ekonomins storlek: från knappt 5 procent 2014 till omkring 4,65 procent 2023. Toppnoteringen under perioden kom 2020, men den berodde främst på att ekonomin krympte under pandemin – inte på att skolpengarna plötsligt ökade i motsvarande grad.

Luxemburg satsar minst – och mest

Det andra måttet är utgiften per elev, och där vänds bilden upp och ned. Luxemburg lade bara 3,74 procent av BNP på utbildning 2022, under EU-snittet, men hade ändå unionens högsta utgift per elev: 18 422 köpkraftsenheter, mer än dubbelt så mycket som EU-genomsnittet på 8 246.

Bulgarien är det omvända fallet. Landet låg nära EU-snittet räknat i andel av BNP, men lägst av alla per elev, på 3 097 enheter.

Bland de större ekonomierna satsade Frankrike 5,33 procent av BNP – femte högst i EU – men hamnade strax under snittet per elev. Italien lade betydligt mindre som andel av BNP, 4,07 procent, och landade precis efter Frankrike per elev. Tyskland satsade en nästan genomsnittlig andel av BNP men 10 363 enheter per elev, ungefär 26 procent över EU-snittet.

Estland bäst i matte, Lettland bäst på att hushålla

Och lönar det sig då? Ett sätt att mäta är OECD:s Pisa-undersökning, som prövar 15-åringars kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap. Elever som inte når nivå 2 räknas som lågpresterande – den nivå OECD ser som ett minimum för att kunna delta fullt ut i samhället.

Här är siffrorna dyster läsning för Europa. År 2022 nådde 26,2 procent av EU:s elever inte upp till baskravet i läsning och 29,5 procent i matematik. Tio år tidigare var andelarna 18 respektive 22,1 procent.

Länder som lägger mer per elev tenderar att få bättre matematikresultat, men sambandet är långt ifrån automatiskt. Estland hade EU:s lägsta andel lågpresterande i matematik, 15 procent, följt av Irland och Danmark på runt 19–20 procent. Samma tre länder hade också de lägsta andelarna i läsning.

Lettland lyckades väl med små resurser: knappt 5 000 köpkraftsenheter per elev, cirka 39 procent under EU-snittet, men färre lågpresterande än snittet i både matematik och läsning. Malta gick åt andra hållet, med 17 procent högre utgift per elev än snittet och sämre resultat än snittet i båda ämnena. Cypern låg nära EU-snittet i utgifter men hade bland unionens svagaste resultat, med drygt hälften av eleverna under baskravet.

Euronews pekar också på Luxemburg som exempel. För 2022 saknas Pisa-uppgifter, men 2018 – när landet hade EU:s högsta utgift per elev – nådde 27,2 procent av 15-åringarna inte baskravet i matematik och 29,3 procent i läsning.

Långt kvar till målet för 2030

Med nästan tre av tio elever under baskravet i matematik är EU långt från sitt mål att pressa ned andelen till under 15 procent till 2030. Klyftorna är dessutom stora: i Pisa 2022 underpresterade i matematik 48 procent av eleverna från den fjärdedel som har sämst socioekonomiska förutsättningar, mot 11 procent i den mest välbeställda fjärdedelen.

Samtidigt förändras förutsättningarna av demografin. Enligt EU-kommissionens rapport Investing in Education 2025 väntas EU ha omkring 2,5 miljoner färre invånare mellan 3 och 18 år 2030 jämfört med 2022, en minskning med 3,5 procent. Störst blir tappet i Italien, 13 procent, följt av Grekland och Spanien. Tyskland väntas i stället få 9 procent fler.

Färre elever kan ge utrymme för mer pengar per elev. Om skolbudgetarna bara följer en årlig inflation på 2 procent skulle utgiften per elev ändå stiga med i snitt 19 procent till 2030, enligt kommissionen. Bättre baskunskaper skulle enligt rapporten stärka produktivitet och tillväxt – en av uppskattningarna är att BNP i de europeiska länderna kunde vara 8 till 10 procent högre än prognosen till 2030 om fler nådde en tillräcklig nivå.

Vägen dit går enligt kommissionen via mindre klasser, mer individanpassad undervisning, moderniserade läroplaner, bättre lärarutbildning och arbetsvillkor samt bättre användning av tekniken. Landjämförelserna pekar åt samma håll: det avgörande är inte bara hur mycket pengar staten lägger på skolan, utan var de hamnar och om de faktiskt gör att eleverna lär sig mer.