Nyheter
Studie: Plånboken avgör om vi börjar cykla mer
En sliten cykel lutad mot en betongvägg i dagsljus. AI-genererad illustration.
middagsbladet.se/studie-planboken-avgor-om-vi-borjar-cykla-mer/
Publicerad
Diskussionen om fler cyklister handlar nästan alltid om cykelbanor. Men enligt en studie som Dagens Nyheter skriver om är det något annat som väger tungt: vilken socioekonomisk grupp man tillhör. Och en sak till: de äldre borde upp i sadeln oftare än de gör i dag.
När kommuner vill få fler att välja cykeln framför bilen ritas det oftast nya cykelbanor. Det som talas om betydligt mer sällan är plånboken och bakgrunden hos den som ska trampa. Enligt Dagens Nyheter pekar en ny studie ut just den socioekonomiska tillhörigheten som avgörande för om cyklandet ökar eller inte.
Poängen är inte att cykelbanor är oviktiga, utan att de inte räcker som förklaring. Två personer med samma cykelväg utanför dörren kan göra helt olika val, beroende på vad de har för förutsättningar i övrigt.
Cykeln måste också hålla
Ett besläktat spår finns i en studie från Chalmers om hur pandemin fick många att byta transportsätt. Där handlar en del av resultatet om något så handfast som utrustningen: billiga cyklar gick sönder gång på gång när de började användas på riktigt, och flera av deltagarna fick köpa en ny cykel för att kunna fortsätta. Studien utgår från cykelnätet i Göteborg och deltagarnas vanliga pendlingsvägar.
Det är en detalj som säger något om det större: att cykla varje dag kostar också pengar, och en cykel som ständigt står på verkstaden blir snabbt en bil i stället.
Och så de äldre
Här har Middagsbladet en egen uppmaning: de äldre bör cykla mer. Nyttan är väl känd. En forskningsöversikt i tidskriften Frontiers in Sports and Active Living går igenom 123 studier om cykling bland personer över 60 år och konstaterar att cykling bland annat kan minska rädslan för att falla, sänka blodtrycket och förbättra livskvaliteten.
Samtidigt är det den här åldersgruppen som rör sig minst. I Tyskland, Danmark och Nederländerna görs mellan 12 och 24 procent av äldres resor med cykel, medan cykelandelen i USA ligger på omkring en procent — och där är äldre den grupp som cyklar allra minst.
Forskarna bakom översikten menar att trafiksäkerheten har dominerat forskningen, och att mer kraft borde läggas på den mer praktiska frågan: hur får man faktiskt äldre att cykla oftare? Det är ungefär samma slutsats som den svenska diskussionen behöver. Cykelbanan är byggd. Nu gäller det alla andra hinder.