Putinvännens hot: ”Använd kärnvapen”

Rysslands president Vladimir Putin i Moskva 2024. Arkivbild. Foto: Пресс-служба Президента РФ, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons.

En rysk parlamentsledamot uppmanar Moskva att vara berett att sätta in taktiska kärnvapen mot Ukraina för att tvinga landet till kapitulation. Det är Alexej Zjuravljov, vice ordförande i dumans försvarsutskott, som enligt Expressen menar att ett kärnvapenangrepp inte bör uteslutas. Uttalandet kommer samtidigt som västliga tjänstemän varnar för att Kreml förbereder en upptrappning av kriget.

Uppmaningen kommer från en av de mest högljudda krigsanhängarna i den ryska statsduman. Alexej Zjuravljov, vice ordförande i parlamentets försvarsutskott, anser att Moskva bör hålla dörren öppen för att använda taktiska kärnvapen mot Ukraina, och att syftet skulle vara att tvinga landet att ge upp. Det rapporterar Expressen.

Zjuravljov har tidigare gjort sig känd för uttalanden av samma slag i rysk statlig tv. Han sitter inte i den krets som fattar besluten om kärnvapnen — den makten ligger hos presidenten — men hans plats i försvarsutskottet gör att orden får spridning både i Ryssland och utanför.

Varningar om upptrappning

Uttalandet kommer i ett läge där oron i västliga huvudstäder har vuxit. Den ryskspråkiga nyhetssajten Meduza sammanfattar en rad rapporter om att Vladimir Putin kan planera en upptrappning, inte bara i Ukraina utan också mot Nato-länder. Källor med insyn i Kreml har enligt sammanställningen uppgett att Putin överväger intensivare robotangrepp och, som en sista utväg, taktiska kärnvapen i Ukraina. Polens premiärminister Donald Tusk har sagt att han ser tecken på att en upptrappning förbereds och att de närmaste sju till åtta månaderna kan bli avgörande för säkerheten i Europa.

I slutet av augusti reste CIA-chefen John Ratcliffe oväntat till Moskva, enligt Meduza den första resan av det slaget sedan kriget inleddes. En tolkning som förs fram är att han var där för att varna Kreml mot att angripa Nato-länder. Kort därefter, rapporterar Sky News, sade Donald Trump att Putin inte kommer att angripa något Nato-land — samtidigt som Moskva varnade den brittiska allmänheten för ”katastrofala konsekvenser”.

Retorik och doktrin är inte samma sak

Hot om kärnvapen från ryska politiker och tv-profiler är inget nytt. Sådana uttalanden har hörts återkommande sedan långt före invasionen av Ukraina, och de bedömare som följer frågan skiljer noga mellan retoriken och den doktrin som faktiskt styr när ryska kärnvapen får användas.

Den doktrinen ändrades senast i september 2024, när Putin utvidgade de omständigheter under vilka Ryssland säger sig kunna använda kärnvapen. Bland annat ska ett angrepp från en icke-kärnvapenstat som stöds av en kärnvapenmakt kunna betraktas som ett gemensamt angrepp på Ryssland. Formuleringarna är avsiktligt vaga och har lästs som ett försök att få västländer att tveka om vapenstödet till Ukraina.

Ett uttalande i ett utskott är alltså inte ett beslut, och inte heller ett tecken på att Rysslands kärnvapenberedskap har ändrats. Men Zjuravljovs ord visar var den ryska debatten står — och att kärnvapenkortet fortsätter att läggas på bordet.