Mörka malmstycken och grått krossat berg ligger på en sliten träbänk i dämpat dagsljus.

Nyheter

Partierna oense om hur gruvkommuner ska ersättas

Malmstycken och krossat berg på en sliten arbetsbänk. AI-genererad illustration.

Publicerad

Riksdagspartierna går isär i frågan om vad kommuner med gruvor ska få tillbaka av verksamheten. Branschorganisationen Svemin varnar för att gå samma väg som Finland, rapporterar Dagens Nyheter. Vd Maria Sunér menar att en särskild skatt skulle förkorta gruvornas liv kraftigt.

Frågan är gammal och envis: en gruva ger jobb och slitage på samma ort, men vad ska kommunen få tillbaka för det? Enligt Dagens Nyheter är riksdagspartierna oeniga om hur en sådan ersättning till gruvkommunerna borde utformas.

Branschorganisationen Svemin, som företräder gruv- och mineralföretagen, vill inte att Sverige tar efter Finland. Organisationens vd Maria Sunér pekar på vad en särskild skatt skulle göra med kalkylerna för en gruva.

Skatten gör att livslängden på gruvorna förkortas kraftigt

Så säger hon till Dagens Nyheter. Resonemanget bygger på att ju mer varje utbrutet ton kostar i avgifter, desto tidigare blir det olönsamt att fortsätta bryta det som ligger längst ned och är svårast att komma åt.

Sverige har ingen royalty i dag

Bakgrunden till bråket är att svensk gruvdrift skattemässigt behandlas i stort sett som vilken annan näringsverksamhet som helst. Någon royalty på det som bryts finns inte. Det som finns är en mineralavgift på 0,02 procent av produktionsvärdet, där merparten går till markägaren och en mindre del till staten – i praktiken små pengar i sammanhanget.

Det mesta av det som stannar lokalt kommer i stället in på en annan väg: som kommunalskatt på lönerna till dem som arbetar i gruvan, och på lönerna i alla de jobb som hänger ihop med den. Det gör kommunernas intäkter beroende av hur många som är anställda och var de är folkbokförda, snarare än av hur mycket malm som lämnar orten.

Frågan om vad gruvorna ska lämna efter sig – i pengar, i inflytande och i hänsyn till markägare och andra som använder marken – har utretts i flera omgångar under senare år. Att partierna nu drar i olika riktningar tyder på att den inte är avgjord i och med det.