Över 1 200 gripna i Frankrike efter protestdag med bränder och plundring

Lördagens protester var de största sedan den franska skolrörelsen växte fram i september. Inrikesministeriet uppger att omkring 550 000 personer deltog i demonstrationer runt om i landet, varav 110 000 i Paris, rapporterar Deutsche Welle. Enligt inrikesminister Laurent Nuñez hölls 110 marscher på olika håll i Frankrike.

I Paris var huvudtåget till stora delar fredligt under eftermiddagen, enligt BBC. Men när kvällen kom tändes bränder på gatorna, bilar sattes i brand och butiker vandaliserades. Kravallpolis använde tårgas och vattenkanon, och vid Place de la République brann både fordon och barrikader.

Premiärminister Sébastien Lecornu uppger att 150 poliser skadades under oroligheterna. Brittiska Independent anger en betydligt högre siffra, över 900 skadade poliser, som också den tillskrivs premiärministern.

Rådhuset i Limoges brann

Värst skadade blev offentliga byggnader. I Limoges sattes stadshuset i brand och delar av taket rasade in. Byggnaden från 1800-talet förstördes till stor del av branden, rapporterar Deutsche Welle.

I Lyon brann turistbyrån. Stadens borgmästare Grégory Doucet kallade det en tragedi i en intervju med BFMTV och beskrev byggnaden som en välkänd och historisk del av staden. Lokal polis uppger att personer på platsen hindrade brandkåren från att arbeta säkert.

Enligt BBC riktades skadegörelse mot rådhus och företag i flera städer, bland annat Marseille, Rennes, Toulouse, Angers, Grenoble, Avignon, Pau, Montpellier och Valence. Kläd- och matbutiker plundrades i Paris, och en Apple-butik i Lille tömdes. Deutsche Welle uppger att fönster krossades vid de franska mediebolagen CNews och Europe 1:s kontor i västra Paris.

Kraven gäller delvis det som brann

Här blir det svårt att följa tanken. Protestvågen började med gymnasieelever som krävde fler lärare, mindre klasser och skolbyggnader som inte förfaller. Till dem har fackförbund och andra grupper anslutit sig, med krav på starkare offentlig sektor och lägre levnadskostnader.

Det som gick sönder under lördagen var i stor utsträckning just offentlig verksamhet: rådhus, prefekturer, en turistbyrå, ett stadshus som nu till stora delar är aska. Att kräva mer av det gemensamma och samtidigt jämna delar av det med marken är en linje som är svår att få att gå ihop, oavsett hur berättigade kraven i sig är.

Samtidigt var det inte alla som deltog i våldet, och det bör sägas tydligt. En grupp unga i Paris sa till BBC att de var pacifister som försöker få något att förändras, men att ingenting händer. Deutsche Welles reporter i Paris, Jack Parrock, beskrev att en stor del av dem han träffade var lärare, sjuksköterskor, studenter och arbetare som inte ville ha något att göra med oroligheterna. Franska inrikesministeriet talar om riktat våld från maskerade personer och lägger skulden på yttersta vänstern.

Ung man miste en hand

I Saint-Étienne fick en ung man handen bortsliten av ett mindre sprängmedel, uppger stadens borgmästare Régis Juanico i sociala medier enligt BBC. Han skriver att något sådant aldrig borde ha inträffat.

Polisens agerande har kritiserats under veckornas protester, efter flera allvarliga skador bland demonstranter. Enligt Independent utreder polisens interna tillsyn minst ett par dussin fall av misstänkt polisvåld. Frankrike har tidvis avstått från att använda chockgranater vid elevdemonstrationerna, men inrikesministern sa inför lördagen att alla typer av så kallade mindre vapen kunde komma att användas om det blev sammandrabbningar.

Politisk strid om skulden

President Emmanuel Macron skrev i sociala medier att de som krossat fönster, angripit prefekturer och företag och plundrat rådhus ska lagföras och straffas. Lecornu har sagt att polisen mötte våld av extrem intensitet och anklagat vissa grupper för att använda protesterna som uppvärmning inför presidentvalet.

Vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon, som själv deltog i demonstrationer, har kritiserat polisens insats samtidigt som han tagit avstånd från plundring och mordbrand. Lecornu kallade hans uttalanden farliga och cyniska. Marine Le Pen menar å sin sida att berättigade krav tagits som gisslan av den yttersta vänstern. Partiet La France Insoumise avvisar regeringens anklagelser om att ha hetsat fram oroligheterna.

Protesterna växte fram i september, med start i gymnasieskolor i Paris norra förorter, där eleverna protesterade mot lärarbrist och nedgångna lokaler. Rörelsen spred sig snabbt till hela landet och till bredare frågor om ojämlikhet och offentlig service. Till den har också delar av gula västarna anslutit sig, rörelsen som från 2018 under drygt ett år protesterade mot bränslepriser och höga levnadskostnader.

Regeringen har försökt möta kraven. Utbildningsminister Édouard Geffray utlovade 3 000 extra vikarielärare i en tv-intervju den 8 oktober, uppger BBC. Protesterna har fortsatt ändå, och trappats upp.