Nyheter
Oklart vem som ska tvingas bära osålda kläder
Kläder på en klädstång i ett tomt lagerrum, fortfarande med prislappar kvar. AI-genererad illustration.
middagsbladet.se/osalda-klader-far-inte-langre-forstoras-nu-ska-nagon-annan-ha-dem/
Sedan den 19 juli är det förbjudet för stora företag inom EU att förstöra osålda kläder, skor och accessoarer. Tanken är god: mellan 4 och 9 procent av alla textilier som sätts på marknaden i Europa förstörs innan någon hunnit använda dem. Frågan som förbudet lämnar efter sig är vem som nu ska bära de plagg som ingen ville köpa.
Det nya EU-förbudet är enkelt i sin kärna: stora företag får inte längre göra sig av med osålda kläder, skor och accessoarer genom att förstöra dem. Reglerna gäller sedan den 19 juli, skriver Svenska Dagbladet.
Bakgrunden är siffror som är svåra att bortse från. Europeiska miljöbyrån uppskattar att mellan 4 och 9 procent av alla textilprodukter som sätts på den europeiska marknaden förstörs innan de kommer till användning. Det handlar om ungefär 264 000 till 594 000 ton om året, enligt SvD.
Idealistiskt på pappret
Att slänga nytillverkade plagg i förbränningen är ett slöseri som är lätt att ogilla, och lagstiftningen är på så sätt svår att argumentera mot. Men i praktiken blir den underlig. Det enda vi säkert vet om ett osålt plagg är att ingen har velat ha det – ofta trots nedsatt pris.
Förbudet ändrar inte det förhållandet. Det flyttar bara plaggen från soporna till någon annans lager, hylla eller garderob. Vems, det säger reglerna mindre om.
Även annat ska redovisas
Kläder, skor och accessoarer är det som omfattas av själva förbudet. För andra osålda konsumentprodukter gäller i stället en informationsplikt: företagen ska på sina egna webbplatser redovisa hur mycket de gör sig av med, vad som händer med varorna hos den som tar emot dem och vilka åtgärder de har vidtagit för att minska förstörelsen. Det framgår av Naturvårdsverkets information om de nya reglerna.
Redovisningen ska ge konsumenter insyn, men den kan också bli underlag för EU att låta förbudet omfatta fler varugrupper i framtiden.
Förhoppningen är att överproduktionen av konsumentprodukter som förstörs ska minska
Så beskriver Rebecca Uggla, handläggare på Naturvårdsverkets resurseffektivitetsenhet, syftet på myndighetens webbplats. Hon pekar också på att reglerna ska dra ner klimatutsläpp, vattenförbrukning och påverkan på den biologiska mångfalden.
Och där ligger möjligen den verkliga poängen. Förbudet mot att förstöra osålda kläder löser knappast problemet med de kläder som redan tillverkats i onödan. Men det gör det synligt – och obekvämt – för dem som tillverkade dem.