Ny studie: tonåringars "sociala jetlag" kopplas till mer oro

En obäddad säng i tidigt morgonljus, med väckarklocka och telefon på nattduksbordet. AI-genererad illustration.

Tidiga skolmorgnar i veckan och långa sovmorgnar i helgen kan bidra till att tonåringar mår sämre. En ny forskningsgenomgång från University of Southampton visar att ungdomar med större skillnad mellan vardagens och helgens sömntider också rapporterar mer ångest, enligt Euronews. Forskarna vill att skolor tänker om kring hur tidigt dagen börjar.

Fenomenet har fått ett eget namn: socialt jetlag. Det handlar inte om flygresor utan om att kroppens egen klocka och skolschemat drar i olika riktningar — man kliver upp i mörkret fem dagar i veckan och tar igen den förlorade sömnen på lördagen.

Enligt Euronews bygger den nya genomgången på tolv studier med sammanlagt över 230 000 deltagare. Resultatet: de tonåringar som har störst glapp mellan vardagens och helgens sömntider rapporterar också högst nivåer av ångest.

Sambandet ser dessutom ut att gå i båda riktningarna. Högre ångestnivåer förutsäger i sin tur större socialt jetlag, alltså något av en ond cirkel. Forskarna är samtidigt noga med att påpeka att det rör sig om ett samband och inte om ett bevisat orsakssamband.

Klockan flyttar sig i puberteten

En del av förklaringen är biologisk. Under puberteten skjuts kroppens inre klocka bakåt med några timmar, vilket gör att tonåringar naturligt blir sömniga senare och helst också skulle vakna senare. Det säger Sarah Chellappa vid University of Southampton, som är en av författarna, till Euronews.

Samtidigt konkurrerar allt annat om tiden: tidiga skolstarter, umgänge på nätet, kvällar som blir längre än de var tänkta. Det är särskilt på vardagarna som sömnen försvinner.

Kombinationen av en senare kroppsklocka och tidiga skolstarter beskriver forskarna som en perfekt storm som får den inre klockan att hamna i otakt med omvärldens tid.

Vill se förändringar i systemet, inte bara fler uppmaningar

Studiens huvudförfattare Hannah Ravenhall menar att man måste se längre än till vad den enskilda tonåringen kan göra själv. Hon efterlyser att man erkänner de biologiska sömnförändringarna i tonåren, tar ungdomars sömnbehov på allvar och ser över när högstadie- och gymnasieskolor börjar sina dagar.

I praktiken kan det handla om senare skolstart och om att föräldrar tänker om kring skärmar på kvällen — små strukturella förändringar som enligt forskarna kan göra mer för ungas psykiska hälsa än att bara säga åt dem att gå och lägga sig tidigare.

Författarna framhåller också att regelbundna sömntider — även på helgen — borde få större plats i folkhälsorekommendationer.

Ångest är redan det vanligaste problemet

Att sömnen får uppmärksamhet just nu har sina skäl. Ångest är det vanligaste psykiska hälsoproblemet bland ungdomar. WHO uppskattar att 4,4 procent av alla 10–14-åringar och 5,5 procent av alla 15–19-åringar i världen har ett ångestsyndrom, alltså en intensiv och svårkontrollerad rädsla eller nervositet, skriver Euronews.

Psykisk ohälsa i tonåren kan dessutom följa med senare i livet, vilket gör att det spelar roll att problemen upptäcks tidigt.

Studien har publicerats i tidskriften Sleep Medicine Reviews och gäller ungdomar mellan 12 och 18 år, rapporterar The Independent. Effekten som forskarna hittade är liten, men enligt dem knappast en slump — den syns i studie efter studie.