Ny studie: kabinpersonal dör oftare i strålningsrelaterad cancer

Högt över molnen är luften tunnare – och skyddet mot strålningen från rymden sämre. Vid marknivå tar atmosfären hand om det mesta, men på marschhöjd träffas både passagerare och besättning av betydligt mer kosmisk strålning än de gör hemma.

En ny amerikansk studie, publicerad i tidskriften JAMA Internal Medicine, pekar nu på att det syns i dödsorsakerna. Forskarna har gått igenom uppgifter från tolv miljoner dödsbevis, där också personernas yrke framgår, och letat efter dödsfall i cancerformer som kopplas till strålning. Det skriver Expressen.

Två yrkesgrupper stack ut: flygvärdinnor och piloter. För flygvärdinnor var sannolikheten att dö i strålningsrelaterad cancer omkring 50 procent högre än i andra yrken, för piloter 36 procent. Enligt Expressen låg de därmed högre än de som yrkesmässigt arbetar med radioaktiva material. För övriga cancerformer fanns ingen motsvarande överrisk.

Forskarna pekar själva på svagheterna

Studiens författare är tydliga med att materialet har sina begränsningar. De vet inte hur mycket strålning personerna utsatts för utanför arbetet, och yrket bär på annat som sliter på hälsan: obekväma arbetstider, nattflyg och jetlag.

Sara Nelson, ordförande i ett amerikanskt fackförbund för flygvärdinnor, säger enligt Expressen att riskerna med strålning måste tas på allvar. Hon menar att risken är känd sedan länge, men att besättningarna varken får utbildning eller information om den – och att ingen tar ansvar för frågan.

Så mycket strålning handlar det om

Nivåerna på marschhöjd är väl kartlagda. Den tyska yrkesorganisationen DGUV anger typiska stråldoser på ungefär 5 till 6 mikrosievert i timmen, med stora skillnader beroende på flygrutt och höjd. Polära rutter ger mer, och kraftig solaktivitet kan under kort tid driva upp nivåerna avsevärt.

För en heltidsarbetande besättningsmedlem landar årsdosen enligt DGUV oftast på 2 till 4 millisievert. Gränsvärdet i tysk strålskyddslagstiftning är 20 millisievert per år, och det överskrids inte av flygande personal. Passerar någon 6 millisievert på ett år krävs en läkarundersökning innan personen får fortsätta arbeta.

Också det internationella atomenergiorganet IAEA konstaterar att stråldosen ökar med höjden, och att både besättningar och personer som flyger mycket utsätts för mer kosmisk strålning än befolkningen i övrigt.

Omstritt om strålningen orsakar sjukdomarna

Frågan om vad strålningen faktiskt leder till är däremot långt ifrån avgjord. Den tyska strålskyddskommissionen SSK slog redan 2004 fast att de dåvarande europeiska studierna inte kunde tolkas som stöd för ett samband mellan kosmisk strålning och sjukdom hos flygande personal, men förordade fortsatt forskning eftersom livstidsdoserna väntades bli högre.

DGUV gör en liknande bedömning och lyfter framför allt malignt melanom som det man bör hålla ett öga på, med regelbundna hudkontroller. Att flygande personal får högre doser än exempelvis kärnkraftsanställda betyder inte att doserna är höga, påpekar organisationen – de ligger i det låga intervallet.

Kritik mot bristande kontroll i USA

Att någon håller reda på doserna är ändå en av huvudpunkterna i debatten. I en rapport från de amerikanska vetenskapsakademierna, beställd av kongressen och publicerad i augusti, uppmanas den amerikanska luftfartsmyndigheten FAA att börja använda sina befogenheter och behandla joniserande strålning som en arbetsmiljörisk för flygande personal.

Rapporten konstaterar att dosen under en enskild flygning i regel är låg, men att den dos som byggs upp under ett helt yrkesliv kan öka risken för cancer och därför bör följas. Verktygen finns redan, skriver akademierna – de används bara inte systematiskt. Bland förslagen finns ett system för dosuppföljning, krav på strålskyddsprogram hos flygbolagen och scheman som håller nere dosen för dem som behöver det, exempelvis gravida i besättningen.

För den som flyger ett par gånger om året handlar det om små doser. Men rådet som återkommer i underlagen är detsamma: strålningen går inte att skärma av i en flygkropp, så det som återstår är att veta hur stor dos man får – och att räkna med den.