Norge struntar i EU:s åsikter kring oljeutvinning i Arktis

Beskedet kom i samband med energikonferensen ONS i Stavanger, som inleddes på måndagen. Enligt Al Jazeera säger Aasland att fortsatt verksamhet i Barentshavet gagnar både norska och europeiska intressen, med hänvisning till det säkerhetspolitiska läget och till hur mycket olja och gas som finns kvar att utveckla.

EU stöder i dag ett förbud mot ny borrning i Arktis av miljöskäl, men ser över den linjen med hänvisning till försörjningstryggheten. Aasland är tydlig med att det är Norge som avgör vad som ska utvecklas på norsk sockel: områdena byggs ut, och sedan får EU själv bestämma om unionen vill köpa gasen och oljan eller inte.

Största gasleverantören

Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har Norge blivit Europas största leverantör av naturgas och står för omkring 30 procent av gasbehovet i EU och Storbritannien, rapporterar Al Jazeera.

I intervjun, som också återges av Singapore-tidningen Straits Times, säger Aasland att Norge vill hålla produktion och export av olja och gas på ungefär dagens nivå till minst 2035, och att Barentshavet är avgörande för det. Enligt samma återgivning låg gasproduktionen förra året nära rekordnivå och oljeproduktionen högst sedan 2009, medan officiella prognoser pekar på en kraftig nedgång efter 2030 om inga nya fyndigheter tas i bruk.

Norge har i samtal med EU argumenterat för att de delar av Barentshavet som öppnats för petroleumverksamhet är isfria, och därmed mindre utsatta för oljeutsläpp och andra miljöskador. Verksamheten framhålls också som viktig för jobb och bosättning i de nordliga landsdelarna vid gränsen mot Ryssland.

Industrin står bakom

Equinors koncernchef Anders Opedal säger enligt Al Jazeera att olja och flytande naturgas från Barentshavet kan skickas var som helst i världen om EU inte vill ha den, och att det i så fall är den europeiska säkerheten som drabbas. Gasen kan enligt Straits Times exporteras som LNG från Equinors anläggning på Melkøya utanför Hammerfest.

Franska Total ska tillsätta en ny prospekteringschef för att titta på nya projekt i Norge, uppger koncernchefen Patrick Pouyanné för norsk tv enligt Al Jazeera. Han beskriver Norge som Europas naturliga energileverantör och hoppas att bolaget kan ta större marknadsandelar.

Kritik om värdelösa investeringar

Miljörörelsen är kritisk. Greenpeaces policyrådgivare Paal Frisvold säger till Reuters, enligt Straits Times, att fält som hittas i dag riskerar att komma i produktion just när den europeiska gasefterfrågan faller kraftigt — och att investeringarna då kan bli värdelösa. Kritiker påpekar också att arktiska projekt tar många år att få i gång och därför gör lite för Europas problem här och nu.

Samtidigt har Internationella energibyråns chef Fatih Birol uppmanat EU att tänka om kring nya olje- och gasprojekt i Arktis, med argumentet att volymerna behövs för försörjningstryggheten.

Slutet för det gröna batteriet

Norge har tidigare beskrivit sig som Europas gröna batteri, med sitt överskott av vattenkraft och kablar till kontinenten. Den bilden vill Aasland inte längre veta av: han kallar den enligt Straits Times en felaktig idé, eftersom Norge inte på egen hand kan balansera den europeiska elmarknaden.

Tanken drev fram nya utlandskablar, bland annat till Storbritannien och Tyskland, men har mött motstånd hemma i takt med att elpriserna på kontinenten stigit och gjort Norge mer utsatt för europeiska prissvängningar. Några nya kablar blir det inte, enligt ministern, som i stället vill se att länderna på kontinenten bygger upp sin egen stabila elproduktion efter nedlagda kol- och kärnkraftverk.

Att EU stöder ett internationellt moratorium för nya olje- och gasprojekt i Arktis går tillbaka på unionens arktiska politik från 2021, som är en diplomatisk målsättning och inget förbud som binder Norge — landet står utanför EU men är knutet till marknaden genom EES-avtalet. Kommissionens nya arktiska besked väntas senare i år, enligt franska Francesoir, som också uppger att den norska staten på måndagen bad Högsta domstolen att upphäva en underrättsdom om tre oljefält där klimatkonsekvenserna inte ansetts tillräckligt utredda.