Minst hälften av kommunerna satsar på svenska i äldreomsorgen

Ett uppslaget anteckningsblock, en penna och en kaffekopp på ett ljust träbord i dagsljus. AI-genererad illustration.

Sedan den 1 juli gäller kravet att den som arbetar inom äldreomsorgen ska kunna svenska. Minst hälften av landets kommuner har nu antingen utbildning eller språkstöd för sin personal, visar en enkät som Ekot gjort. 93 kommuner uppger att de erbjuder både utbildning och stöd.

Den nya lagen om språkkrav i äldreomsorgen trädde i kraft den första juli, och kommunerna har börjat bygga upp det som ska få den att fungera i praktiken. Ekot har frågat landets kommuner vad de gör, och svaren visar att arbetet är i gång på bred front.

Enligt Ekot uppger 93 kommuner att de har både utbildning i svenska och språkstöd för personalen. Ytterligare 51 kommuner har antingen det ena eller det andra. Tillsammans blir det minst hälften av kommunerna som satsar på personalens svenska.

Stöd mitt i arbetet

Sandviken är en av de kommuner som lyfts fram i Ekots genomgång. Där finns specialutbildad personal som ska stötta kollegor i språket ute i verksamheten.

Att lösningarna ser olika ut från kommun till kommun är väntat. Vissa har satsat på kurser, andra på stöd i det dagliga arbetet — och en del på båda.

Frågan har diskuterats länge

Språkkunskaper i äldreomsorgen har varit på kommunernas dagordning i flera år. Flera kommuner har på egen hand infört eller övervägt att införa språktester vid rekrytering, och motiveringen har genomgående handlat om kvalitet, säkerhet och arbetsmiljö: att den som ger omsorg ska kunna förstå och göra sig förstådd.

Frågan är också föremål för forskning. Vid Göteborgs universitet pågår ett projekt som undersöker hur kommunerna formulerar sina språkkrav och vad språktesterna faktiskt mäter.