Malin Östh (V) vill stoppa gruvplanerna vid Norra Kärr

Bergartsprover och en glasburk med vatten på ett träbord. AI-genererad illustration.

Vänsterpartiets toppkandidat i Östergötland, Malin Östh, säger att klimatet är hennes viktigaste fråga i valrörelsen. Lokalt handlar det framför allt om en sak: att stoppa gruvprojektet vid Norra Kärr, intill Vättern. Samtidigt visar Markus Allards kampanj i Örebro att det finns en annan väg in i riksdagen för den som vill driva frågorna i sin egen valkrets.

Malin Östh (V) är Vänsterpartiets förstanamn i Östergötland i årets riksdagsval. Hon engagerade sig partipolitiskt 2010 och har suttit i riksdagen sedan 2024, då hon tog över uppdraget efter Linda Snecker (V) som lämnade mitt under mandatperioden.

Klimatet är den fråga hon sätter först, berättar hon för SVT Nyheter Öst, som träffade henne på hemmaplan i Östra Ryd i Söderköpings kommun.

Det här är ett klimatval. Vi har fyra förlorade år bakom oss, då regeringen istället för att sänka utsläppen har ökat dem. En ny regering måsta ta fram en ambitiös och seriös klimatplan

Gruvan vid Vättern

Lokalt vill hon fokusera på gruvprojektet Norra Kärr mellan Gränna och Ödeshög. Regeringen gav tidigare i år grönt ljus för fortsatt arbete genom att bevilja en bearbetningskoncession, enligt SVT.

Att en gruva kan komma att ligga nära en dricksvattentäkt är för henne själva knäckfrågan.

För mig är det obegripligt att man överhuvudtaget kan tänka sig att bygga en gruva i anslutning till en dricksvattentäkt

Argumenten för att bryta fyndigheten är kända: Sverige är i dag beroende av länder utanför EU när det gäller sällsynta jordartsmetaller, och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har pekat på att en utvinning vid Norra Kärr skulle täcka en stor del av det svenska behovet. Östh säger till SVT att hon förstår problematiken och att Vänsterpartiet inte är emot gruvor per automatik, men att det måste finnas platser där andra samhällsintressen väger tyngre. Vättern är enligt henne en sådan plats.

Fyra procent är inte enda vägen in

Här finns en poäng som är värd att stanna vid. En lokal fråga som Norra Kärr är sällan det som avgör ett riksdagsval nationellt, men den kan mycket väl avgöra hur folk röstar i en enskild valkrets.

Valmyndighetens beskrivning av valsystemet är tydlig: normalt krävs fyra procent av rösterna i hela landet för att få vara med när riksdagens mandat fördelas. Undantaget är partier som får minst tolv procent i en enda valkrets. De är med i mandatfördelningen just där.

Det är den vägen Örebropartiets Markus Allard siktar på. Enligt Samnytt fick partiet drygt 15 procent i en Novus-mätning för Nerikes Allehanda inför regionvalet i Örebro län, och spelbolaget Betsson har kortat oddsen för att partiet tar ett riksdagsmandat. Novus opinionsexpert Hjalmar Strid manar samtidigt till försiktighet: en stark siffra i regionvalet säger inte att ett riksdagsmandat är säkrat, framhåller han enligt samma källa. Det är resultatet i riksdagsvalet i valkretsen som avgör om tolvprocentsregeln kan användas.

Men om det håller skulle det vara första gången ett parti kommer in i riksdagen den vägen. Och då blir frågan: varför skulle inte fler lokalpolitiker pröva samma sak? Den som vill stoppa en gruva, rädda ett sjukhus eller stoppa en väg har mer att hämta i en koncentrerad kampanj i sin egen valkrets än i att stå långt ner på en rikslista och rösta som partipiskan säger.

Malin Östh driver sin gruvfråga inifrån ett riksdagsparti. Markus Allard prövar den andra dörren. Vilken av dem som visar sig vara den effektivaste vägen för en lokal fråga får väljarna svara på.