Kristersson tror på valvinst trots tio procents underläge i ny mätning

Fyra veckor före valdagen den 13 september syns ingen upphämtning för regeringssidan. I SVT/Verians mätning får Tidöpartierna – M, SD, KD och L – tillsammans 43,9 procent, medan oppositionen bestående av S, MP, C och V landar på 53,9 procent. Det rapporterar Sydsvenskan, SvD och Aftonbladet.

Räknat i riksdagsmandat blir bilden ännu tydligare: 196 mot 153. Förklaringen är att Liberalerna, som får 1,9 procent i mätningen, hamnar under fyraprocentsspärren och därmed inte får ett enda mandat.

Statsministern viftar bort siffrorna. Till TT säger han:

Mätningar är mätningar och det är valdagen som räknas. Förra valet låg vi under i alla mätningar inklusive på valdagen men vi vann. Det kommer att gå upp och ner, vi är rutinerade.

Därför är siffrorna inte hela sanningen

Kristersson har en poäng, och den är värd att stanna vid. En väljarbarometer mäter vad människor säger till en intervjuare – inte vad de sedan gör bakom valskärmen. Och gruppen som svarar "vet ej" eller "har inte bestämt mig" rymmer ofta väljare som mycket väl vet, men som av rent samhällsnormativa skäl drar sig för att säga det högt.

Mönstret är känt från USA, där de "undecided" visade sig vara Trumpsympatisörer som hållit tyst om saken – och där utfallet blev ett annat än mätningarna pekade på. Ett underläge på tio procentenheter är ingen bagatell, men det är inte heller ett facit.

Åkesson litar på soffliggarna

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson påminner också om att det är fyra veckor kvar och att Tidöpartierna börjar närma sig i andra mätningar. Avgörande blir enligt honom dels att mobilisera soffliggarna, vilket lyckades väl förra gången, dels att ta väljare från det andra blocket – något han menar att partiet klarade i sista stund 2022.

Att andra mätningar visar mindre glapp har visst stöd. En Demoskopmätning som gjordes 29 juli–10 augusti gav oppositionen 50,6 procent mot regeringssidans 46,9, enligt en artikel hos Yahoo News. Även där hamnade Liberalerna under spärren.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson kallar det egna läget allvarligt, men säger till TT att partiet är bra på att spurta och har varit uträknat förut.

"Is i magen"

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, tonar ned betydelsen av en enskild undersökning.

Is i magen är det som gäller. Det kommer att komma en rad undersökningar fram till valet och det är först när vi har fler som det går att säga någonting.

Han påpekar att opinionen ofta ligger still under sommaren, och att det därför var väntat att inte mycket förändrats sedan juni. Nu tror han att fler väljare vaknar till när de digitala röstkorten dyker upp.

Störst rörelse i mätningen står Centerpartiet för, som går från 5,4 procent i juni till 8 procent i augusti. Övriga förändringar är marginella. Om C-uppgången håller får kommande mätningar visa, konstaterar Ekengren Oscarsson.

Vänsterledaren Nooshi Dadgostar ser i stället ett växande avstånd mellan blocken och menar att valet i allt högre grad handlar om vem av V och C som får sätta sin prägel på en ny regering.

Fyra år efter Tidöavtalet

Valet är det första sedan Sverige gick in i Nato våren 2024. Efter valet 2022 fick högersidan en knapp majoritet i riksdagen, och en månads förhandlingar ledde fram till Tidöavtalet: en minoritetsregering av M, KD och L, med SD som stöd utanför regeringen. Kristersson valdes till statsminister med 176 röster mot 173.

Sedan i mars i år finns en överenskommelse mellan L och SD som ger Sverigedemokraterna ministerposter om Tidöpartierna får egen majoritet. Riksdagens 349 mandat fördelas proportionellt, med en spärr på fyra procent av rösterna i hela landet.

Verians väljarbarometer bygger på omkring 3 000 intervjuer i Sifopanelen och genomfördes 3–16 augusti 2026. Frågan som ställdes var vilket parti man skulle rösta på om det vore val i dag.