Klimatfacit efter fyra år med Tidöregeringen – men Sverige släpper fortfarande ut minst i Europa

Dagens Nyheter har gått igenom vad fyra år med Tidöpartierna gjort med klimatpolitiken. Slutsatsen i tidningens genomgång är att regeringen prioriterat lägre priser vid pumpen, och att utsläppen stigit som en följd. Försäljningen av elbilar är enligt DN den lägsta i Norden och vindkraften har tappat fart. På ett område pekar kurvan uppåt: laddstolparna har blivit fler.

Det är ett facit som skrivs mitt i en valrörelse där klimatet ligger högt hos väljarna. Men det är också ett facit som behöver sättas i ett sammanhang, och sammanhanget är att Sverige startar från en ovanligt låg nivå. Få länder i Europa släpper ut så lite som vi gör.

Nionde plats i världen

I årets upplaga av Environmental Performance Index, som forskare vid Yale och Columbia University tar fram varannat år, hamnar Sverige på nionde plats i världen med 69 poäng av 100. Rankningen bygger på 47 indikatorer i tolv kategorier – bland annat utsläppsminskningar, luftkvalitet, skog, vatten, avfall och biologisk mångfald – och rapporteras av Euronews.

Europa dominerar listan fullständigt: samtliga topp-20-platser utom en går till europeiska länder. Estland toppar med 75 poäng, följt av Luxemburg, Storbritannien, Finland och Nederländerna. USA ligger på 27:e plats och Kina på 129:e.

Samtidigt påpekar forskarna själva att ingen är i hamn. Även ettan i tabellen får bara 75 poäng av 100, och rapportens huvudförfattare Zach Wendling framhåller att länder som vill hålla kursen mot nettonollutsläpp till 2050 måste fortsätta skära i utsläppen och skärpa politiken framöver.

Demonstration i Stockholm

Att klimatpolitiken blivit en valfråga märktes i Stockholm den 23 augusti, när över 10 000 personer gick i ett demonstrationståg mot klimatförändringarna, rapporterar Euronews. Bakom manifestationen stod ungdoms- och idrottsorganisationer, fackförbund, landsbygdsföreningar och rättighetsorganisationer, och bland deltagarna fanns Greta Thunberg. Hon menade enligt Euronews att inget svenskt parti föreslår en politik som ligger i närheten av vad vetenskapen kräver.

Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen som var en av arrangörerna, hänvisade till sommarens dödliga värmeböljor i Europa och krävde en politik som minskar utsläppen redan nu, enligt Euronews.

I en Verian-mätning för SVT, som Euronews refererar, uppgav 37 procent av de svarande att klimatet var valets viktigaste fråga. Samma mätning gav den rödgröna oppositionen ett försprång på tio procentenheter framför det styrande blocket.

Målen 2030 och 2045

Sveriges klimatmål är att utsläppen från transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010, och att landet ska nå nettonollutsläpp senast 2045. Regeringen har sänkt skatten på bensin och sänkt kraven på drivmedelsbolagen att blanda in förnybart, och har avvisat de förslag om hur 2030-målet skulle kunna nås som en utredning lagt fram. Regeringens linje är att utfasningen av fossila bränslen måste ske gradvis, för att svenska företag ska behålla sin konkurrenskraft.

Klimatpolitiska rådet, det oberoende expertorgan som varje år granskar regeringens klimatarbete, kom i sin rapport i mars 2025 fram till att politiken inte räcker för att Sverige ska nå sina mål eller sina EU-åtaganden. Rådets vice ordförande Olof Johansson-Stenman, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, säger i en intervju på Göteborgs universitets webbplats att rådet inte sätter betyg på regeringen, men att Sverige med nuvarande politik inte är på väg att nå målen – varken de kortsiktiga eller de långsiktiga. Rapporten pekar på transporterna och skogsbruket som de avgörande områdena fram till 2030.

Så ser bilden ut inför den 13 september: ett land som redan hör till Europas minsta utsläppare, och en politisk strid om hur fort det ska gå härifrån.