Kinas nya månfarkost ska leta is i mörkret vid sydpolen – med en hoppande robot

Frågan om det finns vatten på månen är i stort sett avgjord. Det som återstår är svårare och viktigare: var isen ligger, hur djupt ner den finns, i vilken form den är – och om den går att komma åt. Det är precis de frågorna Chang'e-7 ska försöka besvara, skriver Al Jazeera.

Uppdraget är obemannat och består av fyra delar. En orbiter som stannar i omloppsbana och kartlägger ytan samtidigt som den sköter kommunikationen med jorden, en landare, en liten rover som kan rulla runt och undersöka sten och jord, samt en hoppare.

Hopparen är det verkligt nya

Branta kraterkanter är ett problem för fordon på hjul. Lösningen ombord på Chang'e-7 är en liten farkost som med hjälp av små raketmotorer ska flyga ner i de permanent skuggade kratrarna, landa på sex ledade ben, borra i materialet och analysera det på jakt efter vattenmolekyler – och sedan hoppa tillbaka upp till en solbelyst kant för att ladda batterierna, rapporterar Channel News Asia.

Ingen tidigare rymdfarkost har använt en särskild hoppare för att ta sig in i och ut ur månkratrar på det sättet, enligt Al Jazeera. Enligt Channel News Asia, som hänvisar till den kinesiska statliga nyhetsbyrån Xinhua, väntas farkosten göra minst tre hopp under uppdraget. Vikt, motorprestanda och räckvidd är däremot inte offentliggjorda.

Målet är kanten av Shackletonkratern

Landningsplatsen är ännu inte slutgiltigt bestämd, men den främsta kandidaten ligger nära kanten av Shackletonkratern, en 21 kilometer bred grop tätt intill månens sydpol. Ingen farkost har landat så nära polen tidigare. Att just den platsen är attraktiv beror på en fin detalj i geometrin: kraterns botten ligger i evigt mörker, medan den taggiga kanten nästan hela tiden träffas av solen – vilket ger ström till solcellerna.

Kylan i skuggan är svår att föreställa sig. I delar av den permanent mörka terrängen kan temperaturen sjunka till 203 minusgrader, enligt Nasa-uppgifter som Channel News Asia refererar till. Det är också hela poängen: kratrarna fungerar som frysboxar som kan ha bevarat gammalt vatten och flyktiga föreningar i miljarder år.

Enligt Scientific American ska farkosten skjutas upp med en Långa marschen 5-raket från Wenchang på ön Hainan, nå omloppsbana kring månen inom några dygn och därefter förbereda en landning i november.

Därför spelar isen roll

Vattnet vid månens poler kan vara ett arkiv. Gammal is kan ha bevarat spår av vulkanisk aktivitet på månen och av vatten som kometer och asteroider tillfört jord-månsystemet – och därmed ledtrådar till hur våra egna hav en gång bildades, skriver Al Jazeera.

Den mer praktiska sidan är minst lika viktig. Finns det tillräckligt med vatten som faktiskt går att nå kan det bli dricksvatten för bemannade uppdrag och kylning av utrustning. Ur vattnet kan man dessutom få väte till bränsle och syre att andas. Det gör isen till en nyckel för alla planer på att bo på månen någon längre tid, i stället för att frakta upp varje liter från jorden.

Chang'e-7 är samtidigt ett steg i en större plan. Kina siktar på en bemannad månlandning före 2030 och på en forskningsstation tillsammans med Ryssland, rapporterar Channel News Asia. Också Nasa har sydpolen i sikte inom sitt Artemis-program, och de kommande åren väntas fler farkoster till samma region – bland dem Nasas rover Viper.

Ingen får äga isen

Skulle Kina hitta stora mängder is uppstår genast frågan vem den tillhör. FN:s rymdfördrag från 1967 förbjuder länder att göra suveränitetsanspråk på månen. Fördraget förbjuder inte uttryckligen kommersiell verksamhet, men kräver att privata aktiviteter i rymden godkänns och övervakas av stater – och lämnar frågan om vem som får äga resurser obesvarad, skriver Al Jazeera.

Sydpolen har också visat sig vara en svår plats att landa på, med kratrar och djupa sänkor i terrängen. Rysslands Luna-25 skulle leta fruset vatten där 2023 men tappade kontrollen och kraschade, utan att hinna samla in några data. Indiens Chandrayaan-3 landade samma år och hittade nya belägg för vatten vid sydpolen genom mätningar av marktemperaturen.

Chang'e-7 är Kinas sjunde månuppdrag och det första i en ny fas som på sikt ska leda till en bas på månen. Efterföljaren Chang'e-8 planeras mot samma område i slutet av årtiondet.