Island röstade nej till nya EU-förhandlingar

Glaciärlandskap på Island. Arkivbild. Foto: Maarten Visser from Capelle aan den IJssel, Nederland, CC BY-SA 2.0, via Wikimedia Commons.

Islänningarna har med knapp marginal röstat nej till att återuppta de avbrutna förhandlingarna om EU-medlemskap. Enligt Euronews, som hänvisar till public service-bolaget RUV, stod det klart på söndagsmorgonen att nej-sidan vunnit folkomröstningen som hölls lördagen den 29 augusti. Resultatet lägger EU-frågan på is i isländsk politik i minst två år till.

Frågan på valsedeln var kort: ska Island på nytt inleda anslutningsförhandlingar med EU? Svaret blev nej — men marginalen var liten, och natten var lång.

De första delresultaten kom från Reykjavík och gav ja-sidan ett bekvämt försprång, nära 58 procent, rapporterar Euronews. I huvudstadens två valkretsar höll ja-sidan ledningen: 57,5 procent ja i Reykjavík nord och 54,5 procent i Reykjavík syd.

Sedan vände det. När valkretsarna på landsbygden och vid kusten började räknas efter midnatt gick siffrorna åt andra hållet. Södra valkretsen landade på 60,5 procent nej, nordöstra på 61,2 och nordvästra på 62,9. I flera fiskeorter, där motståndet mot EU:s regler om fördelning av fiskekvoter varit starkt i över ett decennium, blev nej-andelen enligt Euronews högre än 65 procent.

Jordbruksbygderna avgjorde

Vändpunkten kom enligt Euronews vid sju på morgonen svensk tid, när jordbruksregionen i norr redovisade 60 mot 40 till nej-sidans fördel. Då tog nej-sidan för första gången ledningen i den samlade rösträkningen, och släppte den inte igen.

Yahoo News uppger, med hänvisning till RUV, att 52,5 procent röstade nej och 47,5 procent ja. En valkrets, den sydvästra, hade ännu inte bekräftat sitt resultat när Euronews publicerade sin rapport. Opinionsmätningarna dagen före valet gav inget svar alls: enligt Yahoo News ledde olika sidor i olika undersökningar, med marginaler för små för att säga något säkert.

Folkomröstningen är rådgivande och saknar rättslig verkan, men regeringen har lovat att följa resultatet. Statsminister Kristrún Frostadóttir, utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir och utbildningsminister Inga Sæland kallade till gemensam pressträff klockan 15 svensk tid, uppger Euronews.

Frågan som har följt Island i sjutton år

Island ansökte om EU-medlemskap 2009, sedan finanskrisen slagit undan benen för landets ekonomi. Förhandlingarna pågick i ungefär tre år men lades på is 2013, när en EU-skeptisk regering tog över. Fisket och den gemensamma fiskeripolitiken hörde till de frågor som aldrig löstes.

Sedan dess har frågan återkommit med jämna mellanrum utan att avgöras. Den nuvarande socialdemokratiskt ledda regeringen tog upp den igen i år med argumentet att ett mer oroligt omvärldsläge gjorde det värt att fråga väljarna, skriver Euronews. Ja-sidan har pekat på att Island redan tillämpar en stor del av EU:s regelverk genom EES-avtalet utan att kunna påverka besluten, medan nej-sidan har lyft självbestämmandet över fisket, jordbruket och naturresurserna.

I praktiken ändrar utgången inte mycket för de knappt 400 000 islänningarnas förhållande till Bryssel. Landet är kvar i EES och i det passfria Schengenområdet, och båda arrangemangen står fast.

Utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, som förespråkade ett ja, sa i förra veckan till Reuters — återgivet av Yahoo News — att den internationella ordning som länge burit upp Islands säkerhet och välstånd nu är hårt pressad, och att små nationer i sådana tider noga bör tänka igenom var de står och vilka som står med dem.

Utrikesministeriet hade räknat med att förhandlingar vid ett ja skulle kunna börja före årets slut och ta 18 till 24 månader, enligt Yahoo News. Nu blir det ingenting av det. Island ska hålla parlamentsval senast i november 2028.