Nyheter
Hyrorna hotar universitetens kärnverksamhet
En tom föreläsningssal med slitna träbänkar och blank tavla i dämpat dagsljus. AI-genererad illustration.
middagsbladet.se/hyrorna-hotar-universitetens-karnverksamhet/
Publicerad
Labbytor stängs, lektorer sägs upp och studenterna får färre lärarledda timmar — samtidigt går en växande del av universitetens pengar till hyran. Nu kräver tio fackliga företrädare vid Stockholms universitet att regeringen slopar vinstkravet på det statliga fastighetsbolaget Akademiska Hus. Kravet framförs i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Hyran är i dag en av de två stora utgifterna i svensk högre utbildning, vid sidan av lönerna. Och det är hyran som knäcker budgetarna, skriver de fackliga företrädarna för Saco-S och SULF vid Stockholms universitet i Svenska Dagbladet.
Enhetshyran vid Stockholms universitet ligger enligt debattörerna på över 7 000 kronor per kvadratmeter. Det är flera tusen kronor mer än vad man betalar för lokaler i Stockholms innerstad.
Konsekvenserna räknar de upp en efter en: stängda labbytor, uppsagda lektorer, digitala föreläsningar i stället för fysiska och snävare timramar för undervisning och examination. Sverige erbjuder nu det minsta antalet lärarledda timmar i högre utbildning jämfört med andra europeiska länder, skriver de i SvD.
Miljardvinst hos hyresvärden
Akademiska Hus är den största fastighetsägaren för svenska universitet och högskolor, med 60 procent av lokalerna. Bolaget är statligt och drivs med vinstkrav. Under 2024 gjorde det en vinst på 2,5 miljarder kronor på hyresintäkter om cirka 8 miljarder, uppger debattörerna.
Det som upprör dem mest är kontrasten mellan hyresgäst och hyresvärd. Fakulteter och institutioner får inte behålla pengar de sparat in under ett år, utan förväntas landa på plus minus noll varje budgetår. Akademiska Hus hade enligt artikeln ett eget sparat kapital på 61 miljarder kronor under 2025, och bolagets vd en årslön på sex miljoner — vilket enligt debattörerna hade räckt till drygt sex heltidsanställda universitetslektorer.
Hyresintäkterna ger staten en hög årlig utdelning som inte förs tillbaka till forskningen, skriver de. Universiteten sitter samtidigt i en rävsax, eftersom de inte får äga sina egna lokaler.
Fyra krav
Debattörerna vill se fyra förändringar. Vinstkravet på fastighetsbolagen bör slopas. Enhetshyran för universitetets lokaler bör inte överstiga marknadsmässiga hyror i innerstaden. Det bör krävas transparens i hur vinsten från hyresintäkterna har använts genom åren. Och statligt anställda universitetslärare bör prioriteras före vinstkrav på fastighetsbolag.
Vinstkravet på fastighetsbolag som universitetet hyr sina lokaler av bör slopas eftersom det urholkar resurser till undervisning och forskning.
Bakom artikeln står tio personer, bland dem Ingrid Lander, docent och ordförande för Saco-S vid Stockholms universitet, och Thomas Öhlund, universitetslektor och ordförande för SULF vid samma lärosäte.
En gammal tvist
Frågan är långt ifrån ny. Akademiska Hus bildades i mitten av nittiotalet, när den gamla Byggnadsstyrelsen delades upp, och bolaget har sedan dess hyrt ut till lärosätena på affärsmässiga villkor med marknadshyror. Rektorer vid flera tekniska högskolor har tidigare klagat på hyresnivåerna, och en lång rad lärosäten har krävt att systemet görs om.
Riksrevisionen granskade lärosätenas lokalförsörjning i en rapport 2018 och pekade då på att det fanns utrymme för förbättringar, både hos lärosätena själva och i regeringens styrning.
Det nya är vem som talar. Den här gången är det inte rektorerna utan de fackliga företrädarna för lärarna och forskarna som säger att hyran har blivit ett hot mot själva undervisningen.