Hemlig sjukhustunnel i Ghouta har blivit museum

En tom underjordisk gång med enkla trästöttor och en ensam glödlampa i taket. AI-genererad illustration.

Tretton år efter sarinattacken mot Ghouta utanför Damaskus har en av de tunnlar som användes för att föra ut skadade civila under den långa belägringen öppnats som museum. Tunneln, som gick från ett sjukhus, hölls hemlig under de år då området var avskuret av regeringsstyrkorna. Uppgiften kommer från Al Jazeera.

Tunneln användes för att evakuera sårade civila medan Ghouta var belägrat av Bashar al-Assads styrkor. Nu är den i stället en plats där besökare ska kunna se hur vården fungerade under jord och hur människor tog sig undan bombningarna.

Al Jazeera, som rapporterar om museet, knyter öppnandet till årsdagen av den attack som gjorde Ghouta känt i hela världen.

Attacken den 21 augusti 2013

Tidigt på morgonen den 21 augusti 2013 träffades bostadsområden i östra Ghouta och i Moadamiyat al-Sham väster om Damaskus av raketer med nervgiftet sarin.

Syriska nätverket för mänskliga rättigheter (SNHR) har dokumenterat 1 144 dödsfall och omkring 5 900 skadade, uppger nyhetssajten The New Arab och den syriska statliga nyhetsbyrån SANA. Enligt SANA fanns 99 barn och 194 kvinnor bland de döda. FN:s utredningsuppdrag slog fast att sarin använts i stor skala, men hade inte i uppdrag att peka ut vem som avfyrat raketerna.

Belägringen av östra Ghouta inleddes redan i april 2013 och varade i flera år. Hundratusentals människor levde inneslutna i ett litet område med brist på mat, vatten och sjukvård, och en stor del av befolkningen tillbringade långa perioder under marknivå för att undkomma bombningarna. Det är den tiden museet nu ska berätta om.

Utredningarna har gått in i ett nytt skede

Efter att Assadregimen föll i december 2024 har arbetet med det syriska kemvapenärendet förändrats. Enligt SANA har de nya myndigheterna släppt in internationella inspektörer på fler än 25 misstänkta platser, lämnat ut över 10 000 dokument och register och gjort det möjligt för OPCW att höra 19 vittnen. I juli 2026 återfick Syrien de rättigheter i organisationen som varit indragna sedan 2021.

I maj meddelade OPCW att inspektörer hittat odeklarerade kemiska stridsmedel, utrustning och tusentals sidor dokument på platser som tidigare inte redovisats. Bland fynden fanns raketer av samma typ som användes i Ghouta, rapporterar The New Arab.

Fadel Abdulghany, som leder SNHR, varnar dock enligt The New Arab för att dra för stora växlar på det: att liknande raketer hittas bevisar inte att just de vapnen användes i Ghouta 2013, och det pekar inte ut någon ansvarig.

SANA uppger att syriska myndigheter under året gripit flera tidigare officerare som anklagas för roller i kemvapenprogrammet, bland dem en generalmajor som greps i april och som enligt myndigheterna hade en roll i Ghoutaattacken. I Frankrike utfärdades 2024 en arresteringsorder mot Bashar al-Assad kopplad till attackerna i augusti 2013.

Vägen till domstol är ändå oklar. Syrien har inte anslutit sig till Romstadgan, vilket gör att Internationella brottmålsdomstolen inte kan ta upp fallen utan särskilt beslut. Människorättsorganisationer som citeras av The New Arab menar att det syriska rättsväsendet behöver reformeras innan brott av det här slaget kan prövas där.

På årsdagen samlades familjer på kyrkogården i Zamalka i östra Ghouta för att be vid gravarna efter dem som dödades, enligt The New Arab.