Nyheter
Hälften av finländarna tror att AI leder till massarbetslöshet
Ett tomt skrivbord med stängd bärbar dator, papper och en kaffekopp i dagsljus. AI-genererad illustration.
middagsbladet.se/halften-av-finlandarna-tror-att-ai-leder-till-massarbetsloshet/
Publicerad
Omkring hälften av finländarna tror att artificiell intelligens kommer att leda till massarbetslöshet, enligt en ny undersökning som Taloustutkimus gjort på uppdrag av Yle. Forskare som Yle talat med anser att oron är överdriven, i alla fall på kort sikt. Hittills har forskningen inte visat att AI skulle ha orsakat arbetslöshet på samhällsnivå.
Ungefär varannan finländare räknar med att AI leder till massarbetslöshet. Det framgår av en undersökning från Taloustutkimus som Yle låtit göra och rapporterar om.
Men de forskare Yle har pratat med känner inte igen den bilden. Specialforskaren Ramin Izadi vid Statens ekonomiska forskningscentral VATT tror att oron har vuxit i takt med att AI-bolagen lagt fram allt mer skrytsamma prognoser om vilka yrken som ska försvinna inom några år.
Enligt Yle menar Izadi att bolagens tekniska visioner mycket väl kan slå in, men att deras bedömningar av arbetsmarknaden med stor sannolikhet är helt fel. Han pekar också på ett missförstånd i själva debatten: AI automatiserar inte jobb, utan arbetsuppgifter.
Röntgenbilder går att läsa – ansvaret går inte att lämna över
Ari Hyytinen, professor vid Hanken, säger till Yle att det inte finns några tecken på att AI är på väg att skapa massarbetslöshet. Vissa uppgifter kan tekniken ta över, men inte allt som ingår i ett yrke.
Arbetsbilden och innehållet i sådana yrken kommer att förändras med tiden, men jobben försvinner inte ännu.
Hur hårt ett yrke påverkas beror på hur lätt huvuduppgiften går att lyfta ut ur resten av jobbet. En röntgenläkare är ett exempel på det svåra fallet: AI är bra på att läsa bilder och hitta tumörer, men kan inte rådgöra med kollegor, besluta om fortsatt vård eller ta det juridiska ansvaret.
För översättare är det annorlunda. Där är huvuduppgiften enkel att skilja från övriga arbetsmoment, och jobb har redan gått förlorade.
Effektivare arbete kan ge fler jobb
Ibland kan utvecklingen gå åt andra hållet. Hyytinen tar advokatbyråerna som exempel: när AI snabbar upp arbetet med att gå igenom dokumenthögar och skriva avtal sjunker priserna, förutsatt att konkurrensen är tillräcklig. Då kan efterfrågan öka – och med den behovet av folk som sköter det AI inte klarar.
Men billigare tjänster ger inte alltid fler kunder. Izadi påpekar att knappast någon ringer bankens kundtjänst tio gånger oftare bara för att samtalet blivit billigare att producera.
Båda forskarna understryker att utvecklingen är svår att förutse, just därför att tekniken går så fort. Hittills syns ingen AI-driven arbetslöshet på samhällsnivå, men det finns tecken på att sysselsättningen blivit något svagare i en del instegsjobb inom kundservice.
Många finländare använder ännu inte AI på jobbet
Samtidigt är AI långt ifrån vardag på alla arbetsplatser. En arbetslivsundersökning från rekryteringsföretaget Barona, som Yle rapporterade om i januari, visade att 32 procent av de förvärvsarbetande i Finland använder AI-verktyg i jobbet varje vecka, medan två av fem aldrig gör det. Ungefär hälften av de svarande sa att de har en positiv inställning till AI i arbetslivet.
Oron för jobben är inte bara finländsk. I USA har andelen som är mer bekymrade än entusiastiska över AI stigit till över hälften av de vuxna, och en klar majoritet räknar med att tekniken ger färre jobb på sikt.