Grekland och Turkiet i ny konflikt om marina parker i Egeiska havet

Konflikten tog fart i mitten av augusti, när Turkiet utsåg två havsområden till nationella marina parker. Den ena, Fethiye-Kaş, ligger utanför provinserna Muğla och Antalya och omfattar enligt Brussels Signal 21 706 kvadratkilometer. Den andra, Norra Egeiska havet, täcker 1 742 kvadratkilometer utanför Çanakkale och Tekirdağ, med den turkiska ön Gökçeada i centrum.

Det är gränsdragningen, inte naturskyddet, som Athen invänder mot. Den södra parken omsluter enligt grekiska uppgifter vattnen runt Kastellorizo, den lilla grekiska ö som ligger närmast den turkiska kusten. Den norra sträcker sig in mot havet mellan de grekiska öarna Samothrake och Limnos.

Greklands utrikesministerium reagerade snabbt och beskrev inrättandet som olagligt. Ministeriet menar att turkiska marina parker utanför Turkiets territorialvatten inte har någon rättslig verkan, och att inget land ensidigt kan inrätta skyddade havsområden utanför sin egen jurisdiktion på ett sätt som påverkar andra staters rättigheter. Enligt Greekreporter framhöll ministeriet också att ensidiga åtgärder inte kan skapa något fullbordat faktum.

Statsminister Kyriakos Mitsotakis har hållit en försonlig ton och sagt att han vill behålla goda relationer med grannländerna. Samtidigt underströk han vid ett regeringssammanträde att områden under grekisk suveränitet bestäms av internationell rätt, och att Grekland alltid är berett att försvara dem, rapporterar Deutsche Welle.

Kartor till EU-mötet

Grekland har skickat en formell protest till Ankara och tänker gå vidare i Bryssel. Enligt Kathimerini har utrikesministeriet tagit fram kartor som jämför de grekiska och de turkiska parkerna, tänkta att visa att Athen hållit sig inom internationell rätt. Materialet ska användas när utrikesminister Georgios Gerapetritis möter sina EU-kollegor vid ett informellt ministermöte i Irland.

EU-kommissionen följer utvecklingen och har enligt samma tidning betonat att internationell rätt måste respekteras och att spänningarna bör trappas ned. Gerapetritis sade i parlamentet att samtalen bör fortsätta, eftersom dialog kan dämpa kriser.

Samtidigt märks oron i luften. Kathimerini rapporterar att en turkisk drönare i torsdags gick in i den grekiska flyginformationsregionen och kränkte grekiskt luftrum mellan Samothrake och Limnos, varpå två grekiska F-16-plan skickades upp. Överträdelserna har enligt tidningen blivit fler de senaste månaderna efter en längre period utan liknande aktivitet.

Parker mot parker

Turkiet är inte först med greppet. Grekland inrättade själv två marina parker under 2025, i Joniska havet och i södra delen av Egeiska havet, och beskrev dem som helt förlagda inom grekiskt territorialvatten. Turkiet invände då mot ensidiga åtgärder i slutna och halvslutna hav — och aviserade egna naturskyddsprojekt.

Enligt Deutsche Welle befarar Grekland att de nya parkerna hör samman med den turkiska doktrinen Mavi Vatan, "Blå hemland", som gör anspråk på grekiska och cypriotiska ekonomiska zoner och ifrågasätter grekisk suveränitet över en rad öar och holmar. Lagstiftning på det området väntas behandlas i det turkiska parlamentet under hösten.

I botten ligger en tvist som präglat grannländernas förhållande sedan 1970-talet: hur territorialvatten, luftrum, kontinentalsockel och ekonomiska zoner ska dras i ett hav där de allra flesta öarna är grekiska. Turkiet har inte anslutit sig till FN:s havsrättskonvention och erkänner inte kontinentalsockel och ekonomisk zon runt de grekiska öarna, medan Grekland har ratificerat konventionen och avvisar den tolkningen. Tvisten har tidigare förts ända till Internationella domstolen i Haag, som 1978 fann att den saknade behörighet att pröva den.

Grekland har under senare år satsat tungt på försvaret med Turkiet i tankarna. Enligt Deutsche Welle planerar det grekiska försvarsministeriet ett luftförsvarssystem över Egeiska havet, kallat Akilles sköld, som ska vara fullt i drift 2029. Landet placerade sig också på nittonde plats i världen bland de största importörerna av tunga vapen under åren 2021–2025, enligt siffror från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut som Deutsche Welle hänvisar till.

Grekland ska välja nytt parlament senast våren 2027, och Deutsche Welle bedömer att trycket på Mitsotakis att inta en hårdare linje mot Ankara kan växa när valet närmar sig.