Nyheter
Gaddlösa biet blir första insekten med egna juridiska rättigheter
Gaddlösa bin vid ingången till ett bo i en trädstam, med vaxkrukor av honung inuti. AI-genererad illustration.
middagsbladet.se/gaddlosa-biet-blir-forsta-insekten-med-egna-juridiska-rattigheter/
Två områden i peruanska Amazonas har gett det gaddlösa biet ställning som rättssubjekt. Det är enligt tidningen Syre första gången en insekt erkänns som bärare av egna juridiska rättigheter. Beslutet ger bina bland annat rätt att existera, att ha en hälsosam livsmiljö och att företrädas av någon när rättigheterna ska utövas.
Det gaddlösa biet, Meliponini, räknas som världens äldsta bityp. Nu har det också blivit det första krypet som fått egna rättigheter på papper: Satipo och Nauta i peruanska Amazonas har antagit en deklaration som ger bina vad som beskrivs som inneboende och permanenta rättigheter, rapporterar Syre.
Beslutet vilar på en lång kampanj där forskare, ursprungsfolk och miljöorganisationer dragit åt samma håll. Constanza Prieto vid organisationen Earth Law Center beskriver förordningen som en vändpunkt i människans förhållande till naturen, och menar att den både synliggör de gaddlösa bina och bekräftar deras roll för ekosystemen. Det säger hon till The Guardian, enligt Syre.
Pollinerar kaffe, kakao och avokado
Ungefär hälften av de omkring 500 kända arterna av gaddlösa bin finns i Amazonas. Där pollinerar de 80 procent av växterna, bland dem grödor som kakao, kaffe och avokado.
Samtidigt pressas de från flera håll: avskogning, ett klimat i förändring, bekämpningsmedel och konkurrens från inflyttade europeiska honungsbin. Bekämpningsmedlen når dem trots att bina lever långt från det industriella jordbruket.
Honungen har studerats i laboratorium
För ursprungsfolken Asháninka och Kukama-Kukamiria är bina viktiga på flera sätt — som pollinatörer, som en del av den biologiska mångfalden och för honungens medicinska egenskaper. Honungen har undersökts vetenskapligt av den kemiska biologen Rosa Vásquez Espinoza, som också drivit kampanjen för binas rättigheter. Hon har enligt Syre hittat hundratals molekyler med kända biologiska eller medicinska effekter, allt från antiinflammatoriska och antivirala till antibakteriella och antioxidativa.
Bina har dessutom en kulturell och andlig betydelse för folken i området. Apu Cesar Ramos, ordförande för miljöorganisationen Eco-Ashaninka, kallar lagen ett stort steg framåt, eftersom den ger värde åt ursprungsbefolkningens och regnskogens erfarenheter. Det säger han till tidningen Down to Earth, enligt Syre.
Sju rättigheter — och en namninsamling
Deklarationen räknar upp sju rättigheter. Bina har rätt att existera och att upprätthålla en hälsosam population, rätt till ekologiskt hållbara klimatförhållanden och rätt till en miljö fri från föroreningar och annan mänsklig påverkan som skadar dem. Där finns också rätten till biologisk mångfald och inhemsk flora utan invasiva arter, rätten att fylla sin roll i ekosystemet och att förnya sina livscykler, rätten att få sin livsmiljö återställd — och rätten att företrädas när rättigheterna ska utövas.
Den sista punkten är den som gör de övriga användbara: ett bi kan inte gå till domstol självt, men någon kan göra det i dess namn.
Arbetet stannar inte vid de två områdena. En namninsamling pågår för att Peru ska ge bina rättigheter i hela landet, och den har enligt Syre samlat drygt 388 000 underskrifter.