Förskolläraren som granskar Bamse: ”Bamse har ett indirekt våldskapital”

Bamsefigur med burk dunderhonung på en lekställning vid Stavsjö klint, 2009. Arkivbild. Foto: Pieter Kuiper; sv:Rune Andréasson, Public domain, via Wikimedia Commons.

middagsbladet.se/forskollararen-som-granskar-bamse-bamse-har-ett-indirekt-valdskapital/

Dennis Strågefors är förskollärare och driver Instagramkontot Bamsegranskaren, där han letar logiska luckor i manusen till serietidningen ”Bamse”. I en intervju i Dagens Nyheters serie Specialisten! berättar han om fascinationen för dunderhonungen – och slår fast att världens starkaste björn har ett indirekt våldskapital.

Att läsa ”Bamse” noggrant kan ge mer än man tror. Förskolläraren Dennis Strågefors har gjort det till en egen liten gren: på Instagramkontot Bamsegranskaren går han igenom serietidningens manus och pekar ut det som inte riktigt går ihop. Allt med glimten i ögat.

I DN:s intervjuserie Specialisten! berättar han om vad som drar honom till materialet. Dunderhonungen är en återkommande fundering – hur den egentligen fungerar – och Skalman framhåller han som en av seriens mest intressanta figurer.

Rubriken i DN är hans egen formulering om huvudpersonen:

Bamse har ett indirekt våldskapital

Det är en poäng som sitter: den snälla björnen behöver sällan använda sin styrka, eftersom alla i skogen redan vet att den finns.

”Bamse” har varit en av Sveriges mest lästa serietidningar i decennier, med ett tydligt budskap om att den som är stark också måste vara snäll. Att en vuxen läsare nu finkammar manusen efter luckor säger kanske mest om hur noga generationer har läst dem.