Före detta syriska regimtjänstemän riskerar att utelämnas från Libanon

Beslutet fattades i tisdags av Libanons allmänna åklagare vid kassationsdomstolen, domaren Ahmad Rami al-Hajj. Grunden är ett rättsligt avtal mellan Beirut och Damaskus från 1951, som förpliktar länderna att lämna över efterlysta medborgare till varandra.

Adel Issa, 67 år, greps den 8 augusti under omständigheter som knappast var planerade av honom själv: han hade gått till den syriska ambassaden i Beirut för att ordna papper. Där upptäckte personalen att han var efterlyst i sin frånvaro av den syriska rättsapparaten, anklagad för mord och brott mot mänskligheten under sin tid i armén. Ambassaden kontaktade libanesiska myndigheter, som grep honom, rapporterar Enab Baladi.

Enligt Al Jazeera hade Issa tagit sig in i Libanon illegalt efter regimens fall. Han har hållits i häktet vid justitiepalatset i Beirut och förhördes den 14 augusti.

Nekar till anklagelserna

Issa förnekar allt, och uppger att han var en officer som utförde order. Det säger rättsliga källor till nyhetsbyrån AP, enligt tidningen The Hindu. Hans försvarsadvokat har begärt politisk asyl för honom i ett försök att stoppa utlämningen.

Anklagelserna handlar om händelser i provinserna Deir ez-Zor i östra Syrien och Raqqa i norr under konflikten som bröt ut 2011. Issa ledde armén 17:e division och utsågs i mars 2015 till befälhavare för marktrupperna i Deir ez-Zor. Han gick i pension i slutet av 2016.

Fler efterlysta finns kvar i landet

Efter att Damaskus föll den 8 december 2024 flydde Assad till Moskva utan att underrätta många av sina närmaste, som fick klara sig själva. En stor del av dem tog sig över gränsen till Libanon, där några toppfigurer setts helt öppet i Beirut. De kände sig trygga tack vare sina band till Hizbollah eller sina kontakter inom den libanesiska militären, kontakter som i flera fall byggts upp under den syriska ockupationen av Libanon fram till 2005.

Så är det inte längre. Enligt Al Jazeera befinner sig Jamil al-Hassan, tidigare chef för flygvapnets underrättelsetjänst, sannolikt i Libanon, liksom Bassam al-Hassan, en tidigare befälhavare i republikanska gardet som ansvarade för vapenanskaffning och hade kopplingar till Syriens kemvapenprogram. Syriska och europeiska källor uppger för kanalen att de flesta forna regimföreträdare som är kvar i landet nu finns i stadsdelen Jabal Mohsen i Tripoli eller i norra Akkar vid gränsen.

Tidigare i år bad syriska myndigheter Libanons säkerhetsstyrkor att överlämna mer än 200 höga officerare som flytt över gränsen, uppger Al Jazeera. Hur många som faktiskt finns kvar är oklart – många har rest vidare till tredje land, ibland med falska pass, eller smugglats tillbaka till Syrien.

Dödsstraffet komplicerar saken

Utlämningen sker samtidigt som Libanons parlament röstat för att avskaffa dödsstraffet. Syrien tillämpar det fortfarande. I förra veckan dömdes Bashar al-Assad och hans bror Maher till döden i sin frånvaro av en domstol i Damaskus, medan deras kusin, brigadgeneralen Atef Najib, dömdes till döden medan han satt häktad.

Wadih al-Asmar, ordförande för Libanesiska centret för mänskliga rättigheter, framhåller i Al Jazeera att Libanon inte kan skicka tillbaka någon till ett land där personen riskerar dödsstraff utan att bryta mot både internationell rätt och sin egen lag. Han menar att den enda hållbara vägen ut för båda regeringarna är att Syrien avskaffar dödsstraffet. Han pekar också på att flera av de syriska officerarna i Libanon kan ha begått brott under ockupationsåren, och att den libanesiska rättsapparaten därför har en skyldighet att själv åtala en del av dem.

Bedömare som Al Jazeera talat med tror ändå att Beiruts önskan om ett gott förhållande till Damaskus kommer att väga tyngre än invändningarna om dödsstraffet.

Ett nytt kapitel mellan grannländerna

Relationen mellan de två länderna har länge varit ojämlik. Syriska trupper gick in i Libanon 1976, under Hafez al-Assad, och stannade till 2005, då folkliga protester tvingade sonen Bashar att dra tillbaka soldaterna. Inflytandet levde vidare genom allierade på plats, framför allt Hizbollah, ända fram till regimens fall.

Sedan dess har Syriens nya regering under president Ahmed al-Sharaa signalerat att man vill behandla Libanon som en jämlike. Hizbollah, som stred på Assads sida i kriget och pressas i frågan om sin avrustning, har för sin del sagt att man inte vill ha dåliga relationer med den nya regeringen i Damaskus. Rörelsens ledare Naim Qassem öppnade den 4 augusti för ett möte med den syriska ledningen.

Enligt Al Jazeera har inga syriska regimföreträdare som anklagas för övergrepp hittills lämnats över från Libanon. Det är därför Adel Issas fall väger så tungt: det är det första i sitt slag, och det lär inte bli det sista.