Efter Tidöbråket – enad front på pressträff om gänglag

Ebba Busch (KD) under Almedalsveckan 2026. Arkivbild. Foto: Bene Riobó, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Efter helgens öppna gräl inom Tidösamarbetet ställde sig regeringens tre partiledare och Jimmie Åkesson åter sida vid sida på en pressträff. Där presenterade de nästa steg mot att kriminalisera deltagande i kriminella gäng, där gängledare i förlängningen kan dömas till livstids fängelse. Ebba Busch passade också på att förklara vad hon menar med ett ”exceptionellt läge” – ett svar som tycks ha räckt för Åkesson.

Statsminister Ulf Kristersson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gjorde på onsdagen sitt första gemensamma framträdande sedan bråket inom Tidösamarbetet bröt ut. Budskapet var enighet, och den sakfråga de valde att visa upp enigheten i var gängkriminaliteten. Det rapporterar Svenska Dagbladet och Aftonbladet.

Livstid för gängledare

Regeringen tar nu nästa steg för att göra det straffbart att delta i kriminella gäng. I normalfallet ska straffet vara fängelse i högst fyra år. För grovt deltagande föreslås fängelse i lägst två och högst åtta år, och för den som lett ett gäng kan straffet bli betydligt högre, skriver Sydsvenskan.

Det handlar om personer som har en nyckelroll. Det kan leda till att den som lett gänget kan få livstid.

Så beskrev Ebba Busch de tyngsta fallen, enligt Sydsvenskan.

Att kriminalisera deltagande i kriminella organisationer kräver en grundlagsändring. Den lagrådsremiss som regeringen ska besluta om på torsdagen handlar om hur förändringen ska skrivas in i vanlig lag. Vinner Tidöpartierna valet tänker de därefter lägga fram en proposition, med sikte på att lagen ska träda i kraft den 1 april nästa år. Eftersom det rör grundlagen krävs dessutom ett andra beslut när en ny riksdag är på plats.

De fyra passade enligt Sydsvenskan också på att varna för att de rödgröna partierna är oeniga i frågan. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har accepterat grundlagsändringen, medan Centerpartiet och Miljöpartiet är emot.

Så definierades det exceptionella läget

Bråket har främst stått mellan Åkesson och Busch. I helgen kritiserade Åkesson henne för att ha närmat sig S-ledaren Magdalena Andersson och öppnat för att stödja henne som statsminister i kris, krig eller ett exceptionellt läge. Han frågade sig om han kan lita på Busch och KD – och vad ett exceptionellt läge egentligen är, rapporterar Aftonbladet och Svenska Dagbladet.

På pressträffen klargjorde Busch att det inte handlar om exempelvis ett nyval, utan om krig eller kris. Hon är beredd att rösta nej till Magdalena Andersson som statsminister även om alternativet blir ett nyval.

Jag är inte rädd för ett nyval och är beredd att ta ett nyval. Däremot tror jag inte att det svenska folket vill ha ett nyval.

Svaret tycks ha räckt för Åkesson, som enligt Svenska Dagbladet sade att det inte råder någon tvekan om att alla partier behöver ta ansvar vid kris eller krig – men att han inte är säker på att ansvar betyder att just Magdalena Andersson ska vara statsminister i ett sådant läge.

Enligt engelskspråkiga The Local hade partiledarna redan i söndags tagit en fika utan att bråket löste sig; Åkesson skrev då på X att saken behövde redas upp offentligt och inte i ett stängt rum.

Fyra partier, ett avtal

Tidösamarbetet bygger på det avtal som Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna slöt efter valet 2022 och som gjorde Ulf Kristersson till statsminister. Regeringen består av M, KD och L, medan SD står utanför och ger sitt stöd i riksdagen. Kampen mot gängkriminaliteten – där kriminalisering av gängdeltagande är en av punkterna – har varit samarbetets mest profilerade del sedan starten.

Med valet inom kort blir onsdagens pressträff också ett besked om att de fyra tänker gå till val tillsammans, hur högljutt det än var i helgen.