Mörk undervattenskabel i en tjock rulle på en fuktig betongkaj med grå havshorisont bakom.

Nyheter

Dansk underrättelsetjänst: Ryssland väntas trappa upp hybridkriget mot Europa

En grov undervattenskabel upprullad på en betongkaj i gråt dagsljus. AI-genererad illustration.

Publicerad

Ryssland kommer att eskalera sitt hybridkrig mot Europa under de kommande månaderna, och risken för ett begränsat militärt angrepp mot ett Natoland stiger. Det är slutsatsen i den nya hotbedömning som den danska militära underrättelsetjänsten FE presenterade på torsdagen. Nytt är att FE inte längre helt utesluter en rysk invasion av ett Natoland, även om det bedöms som osannolikt.

Det danska försvarets underrättelsetjänst FE lade på torsdagen fram en ny bedömning av hotet från Ryssland. Slutsatsen är att hotet fortsätter att öka och att Ryssland väntas trappa upp sina hybridaktioner mot Europa, med angrepp som blir vanligare och får större konsekvenser för de länder som drabbas.

Enligt Expressen skriver FE också att en rysk invasion av ett Natoland inte längre kan uteslutas – även om det fortsatt bedöms som osannolikt.

– Vi ser inget tecken på att Ryssland kommer att genomföra en fullskalig invasion av ett Natoland, säger FE-chefen Thomas Ahrenkiel enligt Expressen.

Men vi kan inte längre utesluta det och det är nytt.

Tidsgränsen har flyttats

Den kanske viktigaste förändringen handlar om tidsperspektivet. Tidigare var FE:s bedömning att Ryssland skulle ha kapacitet att föra ett lokalt krig mot ett grannland först omkring ett halvår efter att kriget i Ukraina avslutats.

Nu är bedömningen att ett begränsat angrepp mot ett Natoland kan inträffa redan medan kriget i Ukraina pågår. Risken beskrivs som låg, men växande.

Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus var med vid samma pressträff och sa att det kommer att ske flera allvarliga hybridangrepp.

– Det är osannolikt att Ryssland kommer att invadera ett Natoland, men det kan inte uteslutas, sa Bruus enligt Expressen.

Vad ett begränsat angrepp kan vara

Enligt The Straits Times, som återger nyhetsbyrån Reuters rapportering från pressträffen, gav Ahrenkiel flera exempel på hur ett begränsat angrepp skulle kunna se ut: enstaka attacker med långräckviddiga vapen som drönare eller robotar mot infrastruktur som stödjer Ukraina, eller operationer under falsk flagg med ukrainsktillverkade drönare. Ryssland skulle också kunna föra in ett mindre antal soldater i ett gränsområde i ett Natoland, under förevändning att skydda rysktalande minoriteter. Syftet vore då inte att erövra landet, utan att splittra Nato.

The Copenhagen Post rapporterar att pressträffen hölls på Kastellet i Köpenhamn och att bedömningen även pekar på förstörande cyberangrepp mot samhällsviktiga funktioner och sabotage där människor riskerar att dödas. Bruus underströk enligt samma tidning att bedömningen inte handlar om ett militärt angrepp på Danmark, och att den inte omfattar Grönland eller Färöarna.

Samma dag höjde den danska myndigheten för samhällsberedskap sin hotnivå för förstörande cyberangrepp mot Danmark, enligt The Straits Times.

Bildt: allmänheten är första försvarslinjen

Den danska bedömningen delas av Carl Bildt. När Expressen träffade den tidigare statsministern och utrikesministern i samband med Bokmässan instämde han i att en fullskalig rysk invasion av ett Natoland inte går att utesluta, och han tror liksom FE att Ryssland kommer att trappa upp sina hybridaktioner mot Europa.

Bildt lyfte särskilt fram vanliga människors roll i försvaret mot hybridangrepp, och pekade bland annat på försöken att spränga järnvägsspår i Polen, där allmänheten uppmärksammade att någon grävde vid spåren.

Allmänhetens vaksamhet är otroligt viktig i hybridkrig, det är den första försvarslinjen.

Ett mönster som byggts upp i flera år

Med hybridhot menas samordnade skadliga aktiviteter som ligger under gränsen för vad som uppfattas som krigshandlingar: cyberangrepp, sabotage mot undervattenskablar och annan kritisk infrastruktur, kränkningar av luftrummet, påverkanskampanjer och desinformation. Poängen med metoden är just att den är svår att bevisa och därför sällan leder till militärt svar.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har sådana aktiviteter mot europeiska mål blivit fler, och EU har byggt upp egna verktyg för att peka ut och sanktionera dem som ligger bakom. Ryssland har upprepade gånger förnekat all inblandning i hybridkrigföring och sabotage i Natoländer.

Den nya danska bedömningen kommer drygt en vecka efter att en rysk fregatt sköt två lysraketer mot en dansk militärhelikopter i internationellt vatten utanför Danmark. Enligt det danska försvaret missade den ena lysraketen helikoptern med liten marginal. Ahrenkiel beskrev händelsen som ett oprofessionellt uppträdande av besättningen, och sa att det var hans intryck att beteendet inte var sanktionerat av den ryska militärledningen, rapporterar The Copenhagen Post.