Carney står inför avgörande test efter att ha tackat nej till Trumps avtal

Två länder som handlat fritt med varandra i decennier befinner sig plötsligt i ett handelskrig utan tydlig väg ut. Carney är en av de första regeringscheferna i världen som reser sig från förhandlingsbordet med Trumpadministrationen i stället för att skriva under, och utgången kommer att följas noga långt utanför Nordamerika, skriver BBC.

Enligt BBC skyller båda sidor på ändringar i sista stund. Carney har sagt att USA begärde för mycket och erbjöd för lite. Amerikanska handelsrepresentanten Jamieson Greer pekar i stället på nya krav från kanadensisk sida och på att Kanada backat från tidigare utfästelser.

De amerikanska tullarna på 50 procent trädde i kraft tidigt på lördagen och träffar kanadensiska varor för omkring 20 miljarder dollar, uppger PBS – ungefär fem procent av det Kanada årligen skickar söderut, från hockeyklubbor till tungspatlar. Kanadas svarstullar ska enligt PBS börja gälla den 8 september. NBC News rapporterar att Kanada utlovat ett svar krona för krona, koncentrerat till sektorer som stål, mejeri, vitvaror, jordbruksmaskiner, massa och papper samt elektronik.

Kultur, bilar och rätten att göra egna avtal

Vad som egentligen fällde uppgörelsen i de sista timmarna är fortfarande oklart, men Carney har pekat ut tre saker. Enligt Yahoo News Canada berättade han att USA hade invändningar mot Kanadas stöd till fransk kultur, mot mängden fransk­språkiga medier på nätet och till och med mot kravet på tvåspråkiga varumärkningar. Det var, sade han, aldrig något Kanada kunde gå med på.

På bilområdet ville USA enligt samma källa behandla kanadensisktillverkade delar sämre och undanta vissa bilar och pickuper från tullarna men inte andra, utan någon förklaring. Dessutom kom det i de sista timmarna krav som skulle begränsa Kanadas möjlighet att sluta handelsavtal med andra länder. Carney har kallat den delen oacceptabel.

Han har också beskrivit villkoren som orättvisa och olönsamma, och som något som fick honom att tvivla på om ett avtal med USA över huvud taget håller. I en av lördagens vassare formuleringar sade han om Trumpadministrationen att dess underskrift ibland är skriven med blyerts.

Nu ska kanadensarna övertygas

Det är här det politiska provet ligger. Kanada skickar omkring 70 procent av sin export till USA, och besvärliga månader väntar för företag på båda sidor gränsen. Carney måste få väljarna att acceptera den ekonomiska smärtan i utbyte mot ett bättre avtal längre fram.

Opinionen talar delvis för honom. BBC hänvisar till en mätning från Abacus Data där omkring 36 procent av kanadensarna säger att de stödjer motåtgärder mot de amerikanska tullarna, och till en Leger-mätning där 56 procent vill att regeringen håller hårt och inte ger fler eftergifter.

Missnöjet har redan satt spår i handeln. Kanadensare har låtit bli att resa till USA, vilket enligt BBC kostade amerikansk besöksnäring omkring 3,3 miljarder kanadensiska dollar förra året. Sedan de flesta provinserna plockade bort amerikansk alkohol ur butikshyllorna har den amerikanska vinexporten till Kanada fallit med 78 procent, en förlust på 357 miljoner dollar, och den amerikanska spritbranschen rapporterar en nedgång på över 70 procent. Den amerikanska spritorganisationen menar för sin del att provinsernas fortsatta vägran att ta tillbaka amerikansk sprit bidrog till att förhandlingarna slutade som de gjorde.

Enad front – för tillfället

Carney informerade provinsledarna på lördagen, och de sluter för närvarande upp bakom honom. Ontarios premiärminister Doug Ford, vars provins med sin bil- och verkstadsindustri hör till de hårdast drabbade, säger enligt Yahoo News Canada att han är glad att Carney inte skrev under, eftersom avtalet var dåligt för Ontario och för bil-, stål- och tillverkningssektorn. I ett brev till Carney hade Ford varnat för att ett avtal under press skulle få USA att kräva eftergift efter eftergift. Även den konservative oppositionsledaren Pierre Poilievre ställer sig bakom beslutet, samtidigt som han säger att Kanada inte kan acceptera ensidiga tullar som avindustrialiserar landet.

Kostnaden kan bli kännbar. Ekonomen Trevor Tombe vid University of Calgary uppskattar enligt Yahoo News Canada att närmare 90 000 jobb kan gå förlorade om tullarna ligger kvar, med de största förlusterna i Ontario, Quebec och British Columbia. Den federala regeringen räknar själv med att tullarna berör kanadensiska varor för omkring 27 miljarder dollar och sätter ungefär 56 000 jobb på spel. Carney har lovat stöd till drabbade företag och säger att det ska gälla så länge det behövs.

Carney tog över som premiärminister 2025 efter en karriär som centralbankschef i både Kanada och Storbritannien, och vann valet med löftet att gå hårt fram mot Washington. Sammanbrottet ställer nu frågetecken kring hela den nordamerikanska handelsordningen, inklusive den pågående översynen av frihandelsavtalet mellan USA, Mexiko och Kanada. Några nya förhandlingar är enligt PBS inte inplanerade.