Bill Gates har ändrat sig om AI och varnar nu för att jobben försvinner

Bill Gates, 70, har bytt fot. I en ny essä, den första i en planerad rad texter om AI, beskriver han en teknik som rör sig snabbare än politiken och samhället hinner med, och som han tror kommer att lämna betydligt färre jobb kvar än i dag. Enligt Semafor är det en påtaglig omsvängning: för tre år sedan skrev Gates att omställningen på arbetsmarknaden skulle bli skumpig men hanterbar.

Nu talar han i stället om ekonomisk katastrof — och om sin egen förvåning över tystnaden. Till Semafor säger han att han är chockad över att han verkar vara den förste som säger att det här är vansinnigt.

I en intervju med MIT Technology Review räknar Gates upp de trösklar han menar att branschen redan har passerat, en efter en: biologiska förmågor, cyberförmågor, psykosociala förmågor och förmågan att slå ut jobb. Även när det gäller kontrollen över systemen ser han oroande tecken. Han säger till tidskriften att han är förstummad över hur lite saken diskuteras utanför branschen.

Tre risker i essän

Fortune, som fick läsa essän före publicering, beskriver den som knappt 6 000 ord lång och uppbyggd kring tre risker.

Den första är att många jobb försvinner för gott, med särskilt hårda konsekvenser för unga som ser ingångsjobben krympa. Först ut är enligt Gates skrivbordsyrken som kundtjänst, mjukvaruutveckling och juridiskt biträdesarbete. Men han stannar inte där: bygg och besöksnäring väntas robotiseras mot slutet av decenniet. Axios sammanfattar hans budskap som att både kontorsjobb och arbetaryrken påverkas.

Den andra risken är att brottslingar får kraftigt bättre verktyg — bedrägerier, desinformation, deepfakes och övervakning — och att även den som har små tekniska kunskaper kan ge sig på privatpersoner, företag och stater. Hit hör också bioterrorism. Gates säger till MIT Technology Review att han bedömer den risken som omkring 50 gånger mer skrämmande än risken för en naturlig pandemi.

Den tredje handlar om barnen. Gates skriver enligt Fortune att AI-kompanjoner riskerar att hämma barns utveckling och ersätta mänskliga relationer, eftersom de alltid finns till hands, aldrig blir irriterade och aldrig pressar någon utanför bekvämlighetszonen.

Robotskatt och jobb reserverade för människor

Gates nöjer sig inte med att varna. GeekWire redovisar tre förslag ur essän. Han vill se nya institutioner, både nationella organ som kan sätta prioriteringar tvärs över myndighetsgränser och en internationell organisation med kärnvapeninspektioner, luftfartsregler och ozonavtal som förlagor.

Han vill också att samhället pekar ut arbeten som maskiner mycket väl skulle kunna sköta, men som vi ändå behåller för människor. Han kallar det Human Reserved och liknar det vid ett naturreservat: mark där man kunde bygga vägar och hus, men väljer att inte göra det. Ett exempel han själv ger, enligt GeekWire, är att lämna beskedet om en obotlig sjukdom. Tanken kom delvis från vårdpersonalen som tog hand om hans far när han hade alzheimer, ett arbete han beskriver som oersättligt mänskligt.

Det tredje förslaget är en skatt på AI och robotar. I dag betalar den som anställer arbetsgivaravgifter, medan den som köper en robot får dra av kostnaden — en inbyggd anledning att välja maskinen, menar Gates. En robotskatt förde han fram redan för nio år sedan, då den avfärdades brett. Han står fast vid den, och säger att den visserligen inte är ekonomiskt effektiv men att lite ineffektivitet är ett rimligt pris för att hålla folk i arbete.

Kritik mot dagens amerikanska ordning

Gates är också kritisk mot hur USA hanterar frågan. Enligt GeekWire ombeds AI-företagen, efter ett presidentdekret i juni, att lämna in sina kraftfullaste modeller för statlig testning upp till 30 dagar före lansering — men dekretet förbjuder uttryckligen att det blir ett tillståndskrav. Vita huset slog fast ramverket i början av augusti. Gates säger till GeekWire att han inte förstår vilken gräns som egentligen prövas, eller vad som händer när den passeras.

Hans konkreta motförslag: varje modell som kan konstruera nya molekyler ska övervakas, obligatoriskt och även när modellen är gratis, och reglerna måste skrivas så att ett företag inte kan kopiera modellen någon annanstans och plocka bort övervakningen. Han vill att USA tar upp saken med Kina.

Forskningen ser inte samma ras — än

Samtidigt är forskningsläget mer återhållsamt än Gates ton. Genomgångar av arbetsmarknadsdata visar att AI:s effekt på sysselsättningen som helhet hittills tycks liten: arbetslösheten har stigit ungefär lika mycket bland dem med mest AI-utsatta yrken som bland dem med minst utsatta. Där forskarna ser tydligare spår är just i det Gates oroar sig mest för — nyexaminerade och andra unga i ingångsjobb, där tillväxten i anställningar har mattats, även om andra faktorer som räntehöjningar och pandemins överanställningar spelar in.

Och den vanligaste politiska motmedicinen, omskolningsprogram, har historiskt gett blandade resultat. Flera stora amerikanska utvärderingar har haft svårt att visa varaktiga effekter på inkomster och sysselsättning.

Gates själv målar inte allt i svart. Han räknar med stora vinster inom hälsa, utbildning och jordbruk, och tror att AI kommer att göra mer nytta än skada i världens fattigaste länder, där det saknas läkare, lärare och rådgivare. Jobbförlusterna, säger han till GeekWire, drabbar de rika länderna först.

På frågan om han fortfarande är optimist svarar han enligt GeekWire inte rakt ut. Men han säger att han är mycket bekymrad — och att de flesta han talar med i enskilda samtal är det också.