Grafisk illustration i dämpade toner med en hög och en låg myntstapel förbundna av en stigande linje, samt ett hopvikt kvitto.

Nyheter

Amerikanska bolag går som tåget trots tullar och krig

Två ojämna myntstaplar och en enkel stigande linje i en grafisk illustration. AI-genererad illustration.

Publicerad

Försäljningen och aktievärdena i amerikanska storföretag rusar, trots att prognosmakarna länge dömt ut USA:s ekonomi under president Donald Trump. Bakom vinstlyftet ligger AI-investeringar, köpsugna konsumenter och miljarder i återbetalda tullar. Samtidigt är det inte lönerna som växer – de anställdas andel av nationalinkomsten är den lägsta sedan 1950-talet.

Bilden av en amerikansk ekonomi på väg mot avgrunden håller inte. Både försäljning och aktievärde stiger i de stora amerikanska bolagen, rapporterar Dagens Nyheter, och det trots att utsikterna för landets ekonomi gång på gång skrivits ned med hänvisning till Trumps politik.

Ekonomin har visat sig vara mer resilient än många trodde

Det säger nationalekonomen Maria Persson till Dagens Nyheter.

Vinsterna steg mest på flera år

Siffrorna är svåra att missförstå. Vinsten per aktie i S&P 500-bolagen steg 53 procent under andra kvartalet jämfört med året före, och försäljningen med nästan 16 procent, enligt data från LSEG som Wall Street Journal refererar. Nästan dubbelt så många bolag höjde sina vinstprognoser för det pågående kvartalet som sänkte dem – ett år tidigare var det tvärtom.

Bolagen som lyfter är spridda över hela ekonomin: detaljhandel, sjukvård, jordbruksmaskiner och sylttillverkning. Wall Street Journal beskriver det som en osannolikt lycklig kombination av febrila AI-investeringar, federala utgifter, en stark börs och konsumenter som fortsätter handla köksmaskiner, leksaker och kläder.

Tullar som betalades in kommer tillbaka

En stor del av vinstlyftet är dessutom pengar företagen redan hade betalat. Efter att Högsta domstolen i februari rev upp merparten av de tullar som infördes 2025 har staten betalat tillbaka miljardbelopp till de bolag som en gång betalade in importskatterna. Enligt Investopedia handlar det om uppskattningsvis 71 miljarder dollar bara i maj och juni, baserat på tankesmedjan Tax Foundations genomgång av offentliga data.

Walmart fick tillbaka omkring 2,9 miljarder dollar och har enligt Wall Street Journal använt en del till att sänka priser. Klädkedjan Abercrombie & Fitch räknar med runt 120 miljoner dollar och höjde sin helårsprognos, och klocktillverkaren Garmin bokförde 21 miljoner. Hos många andra bolag gick återbetalningarna rakt ned i resultatet i stället för ut till kunderna.

Lönerna hänger inte med

Vinsterna har samtidigt aldrig utgjort en så stor del av den amerikanska ekonomin. Företagens vinster före skatt uppgick i andra kvartalet till 4 800 miljarder dollar i årstakt, motsvarande 18 procent av nationalinkomsten – den högsta andelen sedan åren efter andra världskriget, enligt statistik från Bureau of Economic Analysis som Yahoo Finance redovisar. De anställdas andel i form av löner och förmåner sjönk samtidigt till 60 procent, den lägsta nivån sedan 1950-talet.

Inflationen har också ätit upp löneökningarna. De reala timlönerna föll med 0,2 procent i juli jämfört med ett år tidigare. Att vinsterna växer snabbt medan lönerna inte gör det har blivit en politisk stridsfråga i USA, där allt fler väljare säger sig vara missnöjda med ekonomins riktning.

Börsen har stigit kraftigt sedan presidentvalet 2024, och stigande aktiekurser och utdelningar har gynnat både pensionssparare och de hushåll som lever på sitt kapital. Störst nytta har de haft som redan har mest.

Hur länge festen håller är en annan sak. Tullåterbetalningarna är engångspengar, och Apollo Global Managements chefsekonom Torsten Slok konstaterar i Wall Street Journal att konsumenten fortsätter att må bra så länge AI-boomen och börsen håller – men att samtalet blir ett helt annat om de gigantiska AI-investeringarna inte lönar sig.