560 miljoner barn får en extra månad av farlig hetta varje år

Barn som växer upp i dag utsätts för betydligt fler dagar med farlig värme än tidigare generationer, och bördan väntas växa. Det framgår av en studie som forskare vid Vrije Universiteit Brussel publicerat i tidskriften Science Advances, rapporterar Euronews.

Upp till 560 miljoner barn i åldern 0–9 år – omkring 43 procent av alla barn i den åldersgruppen – lever i dag med minst 30 extra dagar av värmestress om året, jämfört med ett klimat utan mänsklig påverkan. Ingen annan åldersgrupp drabbas lika hårt: bland personer i åldern 60–69 år handlar det om 190 miljoner, enligt Euronews.

Studien handlar särskilt om fuktig hetta, alltså värme i kombination med hög luftfuktighet. Då fungerar kroppens svettning sämre, och det blir svårare att kyla ner sig.

Små kroppar blir varma snabbare

Barn är extra utsatta av rent fysiologiska skäl. De svettas mindre i förhållande till sin kroppsvikt, har högre ämnesomsättning och värms därför upp snabbare än vuxna. Samtidigt är kroppens temperaturreglering ännu inte färdigutvecklad.

Kraftig hetta ökar risken för värmeslag, njursvikt och lungskador, och förvärrar sjukdomar man redan har. Enligt de finska forskare som medverkat i studien kan långvarig exponering också påverka barns inlärning och kognitiva utveckling, rapporterar den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua.

Störst är ökningen av fuktig hetta i tropikerna och i fattigare länder, där befolkningen ofta är ung. Sydasien, Sydostasien och Västafrika har i dag flest barn som utsätts för farlig värmestress. Forskarna pekar också på indirekta risker: myggburna sjukdomar som sprids, svårigheter att mata små barn och komplikationer vid förlossning.

Framtidsscenarierna pekar i samma riktning. Vid 1,5 graders uppvärmning beräknas 620 miljoner barn få minst en extra värmestressmånad per år, och vid 2,0 grader 650 miljoner, enligt Euronews.

I Europa finns lösningen redan

Just den fuktiga hetta som studien mäter är sällsynt i Europa, och forskarnas data fångar inte heller upp att städer blir varmare än omgivningen. Men att europeisk värme dödar är väl belagt: nästan alla dödsfall i Europa kopplade till väder- och klimatextremer under de senaste decennierna hänger samman med värmeböljor, och för enskilda somrar rör det sig om tiotusentals dödsfall. Europa är dessutom den kontinent som värms upp snabbast.

Här skiljer sig problemet från det i Sydasien och Västafrika på en avgörande punkt: lösningen finns redan, den är billig i jämförelse med vad den skulle spara, och den behöver inte utvecklas. Att göra luftkonditionering till norm i bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler i hela Europa skulle i praktiken lösa problemet på kontinenten.

Också forskarvärlden pekar på att svalkan saknas. Qinqin Kong, forskare vid Stanford University som inte deltagit i studien, framhåller i en kommentar till Carbon Brief att Europa uppvisar en påtagligt högre relativ risk för värmerelaterad död – bland annat därför att befolkningen är mindre van vid hetta, att luftkonditionering är mindre spridd och att städerna är byggda så att värmen stannar kvar.

Ändå är luftkonditionering ingen självklarhet i Europa 2026. Nästan hälften av sjukhusen och skolorna i europeiska städer ligger i områden med kraftig värmeöeffekt, alltså där det är mer än två grader varmare än i omgivningen – och det är just där de mest sårbara människorna befinner sig.

Studiens huvudförfattare Rosa Pietroiusti pekar samtidigt på den globala orättvisan: barn i utvecklingsländer drabbas hårdast av värmen samtidigt som de bidragit minst till de historiska utsläppen av växthusgaser. Forskarna efterlyser kraftiga utsläppsminskningar i linje med Parisavtalet och mer klimatfinansiering till fattigare länder.