Stockholms-bibliotek fasar ut böcker
Tranströmerbiblioteket på Medborgarplatsen i Stockholm ska bli mer inkluderande genom att sluta fokusera på enkom den läskunniga delen av befolkningen. På sikt ska biblioteket helt sluta med böcker, tidskrifter och andra så kallade textcentrerade produkter.
Efter flera års renoveringen av Medborgarhuset på Södermalm i Stockholm, står den anrika byggnaden nu redo. Bad, restauranger, dans och bibliotek erbjuder södermalmsborna ett centrum för "kropp, själ och bildning" som staden beskriver det. För biblioteksstammisarna sticker två saker nu ut. De gamla bibliotekslokalerna huserar nu en restaurang och biblioteket har fått flytta upp en våning. Färre böcker på hyllorna och flygblad som informerar om inkluderingscertifieringen är också nya tillskott.
– Man ska inte behöva vara läskunnig för att tillgodogöra sig allt ett bibliotek har att erbjuda, säger Torun Boucher (V), äldre- och kulturborgarråd i Stockholm.
Hon syftar på arbetet med att fasa ut böcker. Alla anställda har genomgått en utbildning i inkludering som sedan lett till själva certifieringen. Först ut var ett bibliotek i amerikanska delstaten Iowa som helt lade ner verksamheten. Så långt ska inte biblioteket på Södermalm gå.
– "Vi ville gärna tro att vi var medvetna och öppna, men efter att ha gått utbildningen insåg vi att läsnormen är djupt rotad hos oss alla. Nu förstår vi hur oerhört text-centrerade vi är. Hyllmeter med böcker som många inte kan läsa. Det är väldigt exkluderande", säger Boucher.
Konkret innebär förändringen att biblioteket på sikt helt ska göra sig av med böcker och andra textcentrerade produkter som tidningar och informationsbroschyrer. Till en början har man valt att plocka bort de svårare böckerna. Man har också inrättat en särskild ”inkluderingshylla” med enkom bildböcker. Riktlinjerna för verksamheten har skrivits om, med diskrimineringslagen som utgångspunkt. Men det är också en fråga om bemötande.
– Det är ju ganska enkelt. Istället för att sätta upp informationsskyltar med text om att förtäring är förbjuden i lokalerna så sätter vi upp en bild på en överstrukten glass. Istället för att fylla på hyllorna med bok efter bok, enorma textmängder som alla inte kan tillgodogöra sig, så väljer vi bilder och muntlig förmedling. Vi bibliotekarier är ju där för att kunna svara på frågor, då är det helt orimligt att vi ska hänvisa till böcker utan att veta om den som frågar över huvud taget kan läsa, förklarar en bibliotekarie som vill vara anonym.
Demografiskt har vårt samhälle förändrats väldigt mycket och det måste vi förhålla oss till med respekt. Biblioteket ska vara till för alla och alla kan inte läsa och skriva.
Innan året är slut ska alla böcker vara borta från hyllorna. Men redan nu har förändringen lett till något positivt bland de anställda. Policyn att personalen själva inte ska läsa inne på biblioteket, för att inte riskera att skrämma bort besökare, har lett till fördjupade samtal sinsemellan de anställda.
– Arbetsmiljön har förbättrats och vi pratar mer med varandra. Och mycket av samtalen handlar om förståelsen och kunskapen om olikheter. Till en början kändes det konstigt att ha läsförbud bland oss som jobbar här men det gick ganska snabbt att vänja sig, säger en bibliotekarie.
Hon understryker också att den gett verktyg att hålla takt med samhällsutvecklingen i stort.
– Demografiskt har vårt samhälle förändrats väldigt mycket och det måste vi förhålla oss till med respekt. Biblioteket ska vara till för alla och alla kan inte läsa och skriva, konstaterar hon.
