Myndighet för humor instiftas

Regeringen konstaterar att allt inte är roligt bara för att det kallas humor och tar med en ny myndighet över ansvaret för relevanta definitioner och gränsdragningar.

I Sverige råder sedan länge press- och yttrandefrihet men denna frihet kommer med vissa undantag. Undantagen är ibland av formell natur som går att hitta i brottsbalken. Andra gånger rör det sig om informella förbud som upprätthålls med självcensur. Alla dessa lagar och regler som byggts på under åren har lett till ett snårigt regelverk för vad som egentligen får skoja om. En utredning som regeringen tillsatte 2018 konstaterar att allt inte är roligt bara för att det kallas humor och föreslår att staten ska ta över ansvaret för definitioner och gränsdragningar. I vår får därför Sveriges breda myndighetsflora ett tillskott i form av Myndigheten för humor och humoristiska gränsdragningar, förkortat MHHG.

Enligt regeringen kommer MHHG att bli en tillsynsmyndighet för all verksamhet inom Sverige som gäller humor, komedi, satir och “övrigt humoristiskt uttryck”. Regeringens utredare har lämnat förslag till vilka verksamheter som ska föras över till den nya myndigheten från ‘Myndigheten för press, radio och tv’ samt ‘Statens medieråd’. Myndigheten beräknas starta den 1 januari nästa år.

Hur exakt den nya myndigheten kommer att arbeta är inte klargjort men i utredningsarbetet går att läsa att “Konsten att vara rolig kallas komik och de som behärskar denna konst kallas komiker. Den skönlitterära och filmiska genre som är främst förknippad med humor kallas komedi. Det finns många verk i både ljud, bild och skrift, i främst nya medier, vars skapare och dess konsumenter skrattar åt innehållet trots att det egentligen inte är roligt. Det behövs därför en tydligare riktlinje från statligt håll om vad som egentligen är roligt och sålunda kan klassas som humor”.

Det behövs […] en tydligare riktlinje från statligt håll om vad som egentligen är roligt och sålunda kan klassas som humor

“Det kommer självklart riktas kritik mot att staten ska bestämma vad som är humor, men gränsdragningen är inte konstigare än den vi idag gör i tryckfrihetsmål." , säger Mårten Stenberg, utredare vid riksdagens utredningstjänst. "Om du kränker en annan människa på grund av dennes hudfärg, kön, sexuella läggning eller politiska åskådning, så är det inte roligt.”

Men om man skrattar åt det då, är det inte humor då?

“Det är precis av denna anledning som utredningen beställdes och myndigheten nu instiftas. Att ha en sådan allmän definition att något är roligt bara för att man skrattar åt det, är inte förenligt med den rättssäkerhet som ett modernt samhälle vilar på”, säger Stenberg.

När myndigheten väl definierat vad som är roligt, och vad som inte är det, hur förhåller man sig då till de som skrattar åt fel saker?

“Om någon skrattar åt sådant som inte är roligt, så finns det idag inga konsekvenser. Justitiedepartementet tittar just nu på att eventuellt ändra i brottsbalken. Det är orimligt att en självutnämnd satiriker ska straffas för något som myndigheter inte godkänt som satir, samtidigt som mottagarna kan skratta åt det helt utan rättslig påföljd.”

Amanda Lind, Sveriges kulturminister, välkomnar den klarhet som den nya myndigheten väntas skapa:

“Jag välkomnar Myndigheten för humor och humoristiska gränsdragningar. Komedi har varit alldeles för godtyckligt alldeles för länge.”

Ser du inga problem i att myndighetspersoner gör högst subjektiva bedömingar om vad som är roligt?

“Redan idag har vi rutiner på Svenska Filminstitutet för att avgöra vad som är bra respektive dåligt, vad som är roligt respektive tråkigt och så vidare. Det har fungerat alldeles utmärkt, svensk film som produceras är både bra och rolig.”

Men publiken verkar inte hålla med. Svensk film får bottenplacering i publiksiffror, vad beror det på?

"Vad folk tycker är inte relevant. En film är inte mindre rolig bara för att publiken inte skrattar, eller dålig bara för att publiken inte vill se den. Sen kan förstås filminstitutets konsulenter ibland ha fel, men den risken minskar avsevärt i och med den nya myndigheten. Den blir ett stöd inte bara för oss beslutsfattare utan även för myndigheter som måste avgöra vad som är roligt i skarpt läge."

Janette Wesselius, genusforskare vid Södertörns Universitet, har precis som många andra genusvetare kritiserats för att sakna humor. Hon ser problem med den nya myndigheten men också möjligheter.

“Jag kan inte svara på vad som är humor men jag vet att den humor människor idag skrattar åt är ett resultat av postkolonialism och patriarkala strukturer. Nästan all humor har en premiss som grundar sig i rådande könsmaktsordning. Däremot kan jag med säkerhet säga vad som inte är humor. Skämt om kön är inte roligt och jag är övertygad om att det behövs ett starkt statligt mandat för att stävja alla sådana uttryck i samhället. Sen är det förstås viktigt att de tjänstepersoner som sitter på myndigheten och handlägger ärendena inte är vita män. "

Skämt om kön är inte roligt och jag är övertygad om att det behövs ett starkt statligt mandat för att stävja alla sådana uttryck i samhället.

Sveriges statsminister Stefan Löfven vill inte ställa upp på en intervju men hälsar via regeringskansliet:

“Olika människor, grupper och myndigheter i Sverige utsätts i dag för angrepp av olika slag under täckmanteln humor. Denna så kallade humor riktas mot svenska myndigheter, förtroendevalda, organisationer, företag, redaktioner, journalister, forskare, tjänstemän, debattörer, etniska grupper, kön med mera. Vi har experter på området som menar att det inte är roligt och jag har ingen anledning att gå emot dem i deras bedömning. Att staten sätter tydliga regler kring vad som är roligt och vad som inte är roligt är en självklar del av arbetet med att värna det öppna samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende. Detta måste ske med respekt för den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten.”